Senaste nytt

Juristen svarar i februari 2020

Katarina Nordin på Nordins juristbyrå i Karlskoga, hjälper oss att besvara frågor från er läsare. Ibland kommer spalten även att ta upp ämnen som är aktuella inom familjen, som t ex framtidsfullmakt, testamente och bodelning.

Har du en fråga så är du välkommen att skicka den till tidningen på info@mnytt.seeller direkt till Nordins juristbyrå på info@nordinsjuristbyra.se
Vill du se mer om Nordins juristbyrå eller komma i kontakt med Katarina direkt kan du besöka hemsidan på
www.nordinsjuristbyra.se

Fråga; En gammal faster till mig gick bort i slutet av förra året. Hon hade skrivit testamente till mig och mina barn. När vi nu ska göra bouppteckningen pratas det om att min fasters tidigare avlidne makes släktingar ska ha en del av arvet. Han dog 1972. Varför ska de ha en del av arvet, min faster hade ju skrivit testamente?

Svar;
Utifrån din fråga förstår jag att din faster och farbror inte hade några barn. Lagen är i denna del densamma idag som den var 1972, att efterlevande maken ärver den avlidne maken med fri förfoganderätt. Detta innebär att när den efterlevande avlider skall den först avlidne makens arvingar erhålla hans eller hennes andel av arvet. Den efterlevande har så att säga förvaltat arvet, den efterlevande kan sälja eller ersätta egendom och även förbruka den.
Däremot kan en efterlevande inte skriva testamente avseende den andel som arvet avser. Därför kommer din farbrors arvingar in nu. Detta under förutsättning att det vid din farbrors bortgång inte fanns ett testamente, som angav att efterlevande maken skulle ärva den avlidnes kvarlåtenskapen med full äganderätt.
För att fastställa arvsrätten och vilken andel din farbrors arvingar har rätt till måste man också titta på hur det såg ut när han avled; t. ex hur stor var behållningen enligt bouppteckningen, fanns det något övervärde, föll det ut några försäkringar, har din faster erhållit något arv eller kunnat spara av arbetsinkomster?
Fanns det mindre än 4 basbelopp i boet, inklusive eventuellt övervärde och försäkringar, när din farbror avled finns det ingen arvsrätt idag för hans arvingar.
Det är ett antal lagregler som skall tillämpas och det kan bli frågan om rätt så avancerade beräkningar så jag tycker det är klokt om du vänder dig till en jurist för att på hjälp. Du är välkommen att återkomma till mig när du vet mer om omfattningen av dödsboet och även fått fram bouppteckningen efter din farbror.

Fråga; Varför behöver jag skriva in flera personer i min framtidsfullmakt? Jag vill att min dotter ska ta hand om allt när jag inte längre kan det själv.

Svar;
Du måste inte skriva in flera personer i framtidsfullmakten. Jag brukar dock rekommendera det, om man har möjlighet att ange åtminstone två personer. Detta för att om det händer något med den som du har angivit som fullmaktshavare, så denne inte längre kan ta hand om dina angelägenheter, så behöver en god man förordnas för dig. Händer detta har tanken med framtidsfullmakten, att du själv bestämmer vem som tar hand om dina angelägenheter, försvunnit. Tycker du att det inte spelar någon roll om en god man förordnas om inte din dotter längre kan ta hand om dina angelägenheter behöver du inte ange någon ytterligare person.

Katarina Nordin jur. kand.

Juridiska konsultationer inom familjerätten i framförallt Karlskoga och Degerfors.

Kontakta mig på: info@nordinsjuristbyra.se
eller ring tel. 0586-506 97