När logi(sti)ken spårar ur

(A r l a n d a)
Bilen har länge stått i skamvrån för sin miljöpåverkan – men nu börjar det hända saker. Hybrider finns snart i varje tillverkares modellutbud och rena elbilar är på stark frammarsch. Nu riktar sig istället kritikernas blickar mot skyn och ”flygskam” är det senaste svenska modeordet som används för att vi ska flyga mindre. Fast mellan Sverige och USA får det ändå bli flyget eftersom det är svårt att hitta något alternativ.

Miljösamvetet får oss dock att ta anslutningståget mellan Norrköping och Arlanda. Exakt på minuten rullar SJ:s blänkande intercitytåg in på spår sju och på perrongen står vi med varsin resväska och ett handbagage. Det är nu vi inser att tåget inte är tänkt för flygresenärer trots att det rör sig om en direktlinje till Arlanda flygplats.

En bagagehylla som i bästa fall rymmer fem resväskor är vad passagerarna i hela vagnen ska samsas om. Hyllorna är redan överfyllda och vi krånglar in våra väskor i den smala korridoren intill våra sittplatser. En barnfamilj med fler väskor än vi har samma problem och medpassagerarna ser inte glada ut när de måste klättra över våra väskor.

Konduktören, förlåt tågvärden, sneglar på väskorna och påpekar att de är för stora. Först tror jag tågvärden skämtar, men han pekar längst ner på biljetten där man kan läsa ”tänk på att du endast får ta med dig så mycket bagage som du med enkelhet själv kan bära”. Jag påpekar att vi bar våra egna väskor och eftersom de uppfyller flygets stränga krav så borde de rimligtvis vara tillåtna på tåget som tar oss till flygplatsen. Kanske är det så att vagnarna inte är anpassade för den nya typen av resenärer som väljer tåg istället för bil eller flyg?

Våra politiker talar sig samtidigt varma för att de ska ta tåget till EU-mötena i Bryssel. Frågan är bara hur många gånger beslutsfattarna gör det med tanke på dagens förutsättningar. Krångliga bokningssystem, dyra biljetter, mängder av tågbyten och långa restider gör knappast tåget till ett realistiskt alternativ till bilen eller flyget. Tja, inte än ska tilläggas! Förändringar är på väg men det kommer att ta tid eftersom Europa har drygt tjugo olika signalsystem, fem olika elektriska standarder och fyra olika spårvidder.

Får vi däremot ett enhetligt europeiskt järnvägsnät med elektriska höghastighetståg samt rimliga biljettpriser så kanske vi skippar lågprisflyget och ställer bilen för att slippa trafikinfarkten på tyska autobahn. Med förnybar energi så blir även tågresans klimatpåverkan minimal.

Att åka tåg kan både vara bekvämt, ekonomiskt, miljövänligt och snabbt. Däremot har den svenska järnvägen en bit kvar för att nå upp till standarden i Frankrike, Italien och Spanien. Här har höghastighetstågen egen räls, vilket borgar för supersnabba resor. Men säkert kommer dagen då vi kliver på nattåget från SJ och väcks morgonen därpå med en frukostbricka medan alperna passerar revy genom panoramafönstret på väg mot Medelhavet. Väl framme väntar hyrbilen – som drivs med solenergi!

Carl-Ingemar Perstad, CNP:s USA-korrespondent / CNP AB