Framtidens antikviteter – föremål i plast

När vi idag tänker på antikviteter kanske vi inte främst förknippar dem med materialet plast. Man brukar säga att för att ett objekt ska räknas som antikt så ska det vara hundra år gammalt eller äldre, självklart finns det ingen exakt gräns för detta, men möjligen är det så att vi snart kommer att börja fundera på om våra äldre plastföremål ska klassas som antika?

Det var relativt nyligen som vi började kunna tillverka funktionella föremål i plast, nämligen under 1800-talets andra hälft, men det var inte förrän på 1940-talet, under krigs- och efterkrigstiden, som större genombrott gjordes vilka bidrog till att plast som material blev intressant för mer omfattande tillverkningsprocesser. Som i så många andra fall bidrog krigen till brist på vissa varor och material, vilket tvingade fram nya material – och industritekniska lösningar.

Plast är inte ett material, utan egentligen flera olika kemiska kombinationer som tillsammans skapar olika förutsättningar för produktframställning, lämpliga eller olämpliga för tänkt ändamål. Under 1900-talet har formgivare och industri forskat och förfinat, experimenterat, lyckats och misslyckats med detta fantastiska men förunderliga material. Plast är billigt, det är viktmässigt lätt, kan stöpas i formar, kan göras flexibelt och kan färgas efter alla önskemål. Men, plast är i många fall ett förrädiskt material har det visat sig på sikt.

På grund av att de olika plastsorterna har en så kort historia så saknar vi erfarenhet av hur de olika materialen / kombinationerna åldras. Många inom det antikvariska fältet funderar på denna svåra fråga, hur vi ska kunna rädda, spara och bevara kulturhistoriskt betydelsefulla plastföremål från 1900-talet. Alla har vi väl hittat någon gammal plastleksak eller manick på vinden som har blivit spröd av tidens tand? Ett sådant föremål är sällan av något större intresse och vi slänger det, men hur gör vi med dyrgriparna, samlarobjekten, stilikonerna och de museiintressanta tingen?

Många plastvaror är tänkta förbrukningsmaterial, men andra är avsedda att bestå. Ett träobjekt klarar många hundra år om vi tar väl hand om det, men hur länge kommer våra (framtida) antika plastföremål att överleva? Svaret har vi tyvärr inte – än i alla fall.

1. Carl-Arne Breger, vattenkannor i formpressad styrenplast, Gustavsberg. Värdering 2600 kr, klubbslag 3000 kr.

2. Charles & Ray Eames, stol ”DSX” med sits i glasfiberförstärkt plast, Herman Miller. Värdering 1500 kr, klubbslag 700 kr.

3.Weltron, stereo ”Space age 360”. Värdering 1200 kr, klubbslag 1100 kr.

4. Cocktail shaker i grön bakelit och nysilver, Art deco, England, 1930-tal. Värdering 4000 kr, klubbslag 3500 kr.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

av Anna Englöf, Kulturvetare