K-märkt och Q-märkt

26 april, 2017 3,538 Views

Formellt sett finns det inga hus som är K-märkta. Det är ett begrepp som används i dagligt tal om hus av kulturhistoriskt intresse, vare sig de är skyddade eller inte. En kommun kan med hjälp av Plan- och bygglagen (Pbl) upprätta detaljplaner med skyddsbestämmelser för till exempel ett kvarter inom tätbebyggt område. För glesbebyggelse kan kommunen utarbeta områdesbestämmelser. I båda dessa dokument kan kommunen, genom beteckningarna q eller Q, ange hur kulturhistoriskt värdefulla hus skall skyddas. Beteckningen k används också, men står för varsamhetsbestämmelser av olika slag.

Stadsdelen Bofors-Björkborn: Upphovsman: Jan Norrman. Upphovsrätt: RAÄ Licens

Länsstyrelsen kan besluta att kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer ska skyddas som byggnadsminnen. Kulturmiljölagen (SFS1988.950) anger att en särskilt värdefull byggnad, bebyggelsemiljö, kyrkomiljö, park, trädgård eller liknande kan skyddas som ett byggnadsminne. Byggnader kan även skyddas enligt plan- och bygglagen, vilket är en uppgift för kommunerna.
Länsstyrelsen utreder och beslutar om ett objekt ska bli byggnadsminne, gör tillsyn av byggnadsminnen, kyrkor och begravningsplatser ger tillstånd att ändra byggnadsminnen, kyrkor och begravningsplatser.
Ett område av riksintresse för kulturmiljövården är en kulturmiljö som har få eller inga motsvarigheter i regionen och landet. Det ska bland annat visa hur människan utnyttjat tillgängliga naturresurser, utvecklingen av samhället, näringsliv, sociala villkor, byggnadsskick och olika estetiska ideal.

Stadsdelen Bofors-Björkborn och Carls-Åby hamnar i kategorin Riksintresse kulturmiljö.

Byggnadsminnen i vårt område är till exempel Granbergsdals hytta, Ölsboda herrgård, Alkvetterns herrgård, Värmlands-Säby och Kristinehamns stadshotell.

Källa: Länsstyrelsen Örebro län