I Lekvattnet i norra Värmland finns en av länets finaste samlingar av finska byggnader på gården Karmenkynna. Här finns också en av Sveriges bäst bevarade finngårdar, Ritamäki, som var en av de sista som var bebodd och som brukades på traditionellt sätt.
Gården Karmenkynna ligger centralt inne i Lekvattnet och är Värmlands största och finaste samling av finska gamla byggnader. Här finns arton hus som alla är exempel på hur gårdarna byggdes och hur folk bodde på den tiden.
Det var finnar som förde med sig kunskapen när de invandrade till norra Värmland under 1600-talet. Lekvattnet blev en av de första platserna där de slog sig ner. Här finns exempel på redskap och husgeråd som visar hur människorna bodde på den här tiden och hur deras levnadsvillkor var. I Lekvattnet finns exempel på både rökstugor och även en så kallad svenskstuga.
Gården Ritamäki är en av Sveriges bäst bevarade och var den sista finngården som brukades på traditionellt sätt. De sista som bodde här var syskonen Beda och Henning Jansson. Paret flyttade ut vid allhelgonahelgen 1964 till vårdhemmet Lövenstrand i Torsby. Syskonen skänkte då gården till Lekvattnets hembygdsförening och än idag ser det ut här som när de flyttade. Troligen var Beda och Henning de sista i hela världen som bodde i en levande rökstuga.
Flytten från Ritamäki till ålderdomshemmet innebar slutet på en trehundraårig epok som inleddes på 1500-talet då de första svedjebrukande finnarna sökte sig över Östersjön för att bosätta sig i de obefolkade skogsområdena i Mellansverige. Gården Ritamäki är inte lika gammal och troligen slog sig finnättlingar ned här först i slutet av 1700-talet då den första gården på området byggdes men som inte finns kvar idag bortsett från några lämningar i marken. Den nuvarande gården på Ritamäki byggdes på 1840-talet och var den andra gården på Ritamäki. Den byggdes av Olof Jansson som var farfar till de sista brukarna Beda och Henning. Gården består av boningshuset, ladugård, loge, rökbastu med vedbod, stolpbod, jordkällare och en hölada.
I Lekvattnet finns även en tredje finngård. Den ligger i norra änden av Kroksjön och är ett bra exempel på en större finngård. Huvudbyggnadens äldsta del är en rökstuga och på spisstöttan till rökugnen står årtalet 1774 och ett bord strax intill är daterat till 1794. På andra sidan gårdens förstuga ligger ligger en så kallad svenskstuga med möbler från 1910-talet. Det året byggdes också gårdens yttre om och fick bland annat den nuvarande förstukvisten.
Rökstuga förknippas ofta med äldre finngårdar. Det är ett rum med en eldstad som saknar skorsten. Den varma röken hålls kvar under taket i stugan och röklagrets tjocklek regleras för luftinsläpp vid golvet och rökutsläpp genom taket.
av Björn Hallin