När pandemin klingat av har bygget i Marocko åter fått fart. Just nu är sju av tolv planerade ecodomes färdiga. Lungsundsbon Michael Johansson ser fram emot att kunna resa ner till sin anläggning. FOTO av ecodomes: Hamid Ouallam

Lungsundsfotograf bygger en ekoby i Marocko

I normala fall, när ingen pandemi cirkulerar över världen, spenderar Lungsundsbon Michael Johansson många månader per år i Marocko.

Där växer nu en ekoby fram i området Ait Chribou.

– Vi har tillstånd för 25 ecodomes, men siktar på 12, berättar han.

Michael har jobbat i olika delar av världen som fotograf och webbdesigner. När han fotograferade i Marocko för en kunds räkning blev det början på en lång relation med landet.

– Under mina resor till Marocko, som startade 2006, träffade jag entreprenören Hamid Ouallam och vi blev vänner, berättar han.

Hamid hade ett hotell i bergen i området Bin el Ouidane, strax ovanför en konstgjord sjö som fransmännen byggde 1954.- Jag hjälpte honom med marknadsföringen och under många år bodde jag på hans hotell när jag var i landet, säger Michael.

Någonstans runt 2012 blev han sugen på att bygga ett eget hus och började att leta efter en tomt.
– Det visade sig vara rätt krångligt med en hel del pappersjobb, så det tog några år, säger han.

Under tiden blev han delägare i den fiskecamp som Hamid byggde upp intill sjön. Dit reser folk från hela världen för att fiska inplanterad karp och det är ofta fullbelagt.
– Vi hittade till slut en tomt åt mig vid en vattenkälla, men tomten var enorm. Det var då idén till ekobyn föddes och Hamid gick in som min kompanjon, säger Michael.

Under flera års tid har bygget pågått. Först för att terrassera upp den branta marken och sedan för att bygga vackra kupolformade ecodomes av lera som packas hårt i långa ormliknande sandsäckar.
– Det blir fantastiskt fint med tjocka väggar av lera som håller ute värmen på sommaren och håller inne den på vintern, säger han.

Varje ecodome får full hotellstandard med Ikeasängar i sovrummet, toalett och dusch
– Vi jobbar också med odlingar och vill bli självförsörjande, säger Michael, som konstaterar att jorden är mycket bördig. Det blir inga problem att få ärtor, potatis, sallad, tomater och bönor att växa. Man har också planterat 350 olivträd som redan ger lite skörd och en lång rad olika fruktträd.

Ett stort antal solceller ska också ge den energi man behöver.
– Hit ska man komma för att varva ner och för att vandra på alla leder. Det enda man hör här är åsnor som skriar, en och annan tupp och vattnet som forsar. Området är välkänt och populärt i Marocko, så vi kommer säkert att få många inhemska besökare, säger Michael, som också hoppas på att en och annan storforsare vill komma på besök.

Text och foto: Eva Wiklund