Späckad Storforskväll för demokratin

Seniorerna såg ett tuffare samhällsklimat idag än på 60-talet, inte många av kvällens gästande ungdomar kunde tänka sig att jobba politiskt i framtiden och Storfors beskrevs som en av de allra tryggaste kommunerna i Värmland.

Det var några av kvällens punkter när Storfors kommun arrangerade en livesänd kväll för demokratin.

På plats i Kulturhuset finns inbjudna gäster och politiker och bland andra Storfors kommunchef som är klar över kommunens roll för en levande demokrati.

– Samhällsfunktionen kommun är viktig. Vi måste som organisation hjälpa till att upprätthålla ett engagemang. Vi måste vara lyhörda för medborgarnas tankar och vilja, vi måste få dem att känna sig lyssnade på, säger kommunchef Johan Rosqvist, som menar att man måste få gehör när man väljer att engagera sig.

– Lokalpolitiken är ju demokratins vagga, det finns mycket fint att bygga på där, säger han.

Kvällens moderator Sven-Erik Rhen lotsar tittarna mellan gäster i soffan, föreläsare och tävlingar. Han ställer också ett antal viktiga frågor för lyssnarna att fundera över, som exempelvis varför det är löneskillnader mellan män och kvinnor. Varför hans föräldrar var tandlösa redan vid 35 års ålder eller om det är det okej att köpa sig förbi en vårdkö om man har mycket pengar.

– Det här är frågor som ger en vardagsdiskussion om demokrati, säger han.

Folkhälsosamordnare Kicki Karlsson och säkerhetssamordnare Michael Björklund ger bra tips för krisberedskap och lottar ut nyttiga prylar vilket skapar stort engagemang bland tittarna.

– Krisberedskap är viktigt i ett demokratiskt samhälle och att medborgarna har tillit till samhället. Tyvärr kan man säga att demokratin går åt helt fel håll i världen. Idag är bara 13 procent av länderna definierade som demokratier, säger Michael Björklund, som också berättar att krisberedskapen var bättre förr – både i hemmen och i landet.

– Då hade vi det stora hotet från öst och det fanns en beredskap. I svenska lager fanns bland annat 13 miljoner kaffepaket, eftersom man sett att moralen sjönk när svenskarna inte fick sitt riktiga kaffe under första världskriget, säger han.

Han berättar också att alla medborgare har ett eget ansvar för att skapa en hemberedskap – den som är frisk måste räkna med att klara sig själv med mat, värme och vatten i upp till en vecka.

– Det kommunen i första hand tar hand om i ett krisläge är äldreomsorg, skola, vattenförsörjning och en fungerande räddningstjänst. Dessutom finns ett stort ansvar att informera medborgarna om var man kan få hjälp, säger han.

Kvällen växlar över till en annan typ av beredskap. Föreläsaren Lars Stiernelöf, från Agera Värmland, kan berätta att den största aktiviteten från våldsbejakande extremism kommer från Nordiska motståndsrörelsen som haft allra flest aktiviteter i Karlstad och Karlälvdalen. Man ser också trenden att miljö-, klimat- och djurrättsaktivism ökar.

– Genom att jobba med tidigt förebyggande arbete har vi lyckats hålla den här typen aktiviteter nere, säger Lars, som också berättar att Agera Värmland jobbar med en nationell avhopparstrategi och att man stöttar anhöriga som ofta känner skuld och skam.

De allra största riskerna ser organisationen med ensamagerande personer.

– Det är inte själva organisationerna som är farligast utan ensamma som plockar upp idéerna och genomför attentat på egen hand. Detta är oerhört svårt att fånga upp, säger han.

Han påpekar att Storfors är en av de kommuner som nästan aldrig haft aktiviteter när det gäller våldsbejakande extremism.

– Det finns en tillit i bygden och man har lyckats skapa en inkludering som motverkar den typen av rörelser, säger han.

Plats i gästsoffan tar också fyra ungdomar från elevrådet; Jonna Sölvebring, Arvid Ekman, Johanna Jansson och Lukas Andbjörk är valda av sin klasser och säger att drivkraften är möjligheten att påverka.

– Vi kan påverka stämningen i skolan och framförallt hur man beter sig mot varandra, säger Jonna, och Arvid håller med:

– Vi kan ju göra skolan tryggare och även hittar på roliga evenemang för alla elever, säger han.

Av de fyra elevrådsrepresentanterna är det bara Arvid som med viss tvekan kan tänka sig ett engagemang i politiken, övriga säger bestämt nej.

– Jag skulle inte klara pressen och hatet. Alla har ju inte samma åsikter så jag skulle få många emot mig, säger Jonna.

Andra soffbesökare är miljöingenjörerna Hanan Othman och Lina Alholaly som kom från Syrien till Sverige i vuxen ålder. De kan se en hel del skillnader mellan länderna.

– Vi har kanske inte kommit lika långt som Sverige när det gäller demokrati, men när det gäller löner är Syrien ett jämställt land. Lön baseras enligt lag enbart på utbildning, erfarenhet och arbetsuppgifter, säger Hanan.
Lina uppskattar de svenska utbildningsmöjligheterna, äldrevården och tryggheten i Sverige.

– Det finns en säkerhet och trygghet här som inte alla svenskar förstår. Här finns det rent vatten i kranen och el dygnet runt och det finns hopp om en bra framtid. Jag hoppas att svenskar ser vad de har, säger hon.

Både Hanan och Lina ser fram emot att få rösta i riksdagsvalet för första gången 2022.

– Det känns jättekul att få rösta och veta att man kan göra skillnad, säger Hanan.

Vid ett par tillfällen under kvällen visas två förinspelade filmer där företrädare för samtliga politiska partier fått svara på frågor om vad demokrati betyder och vilka hot och utmaningar de ser för demokratin. På filmerna syns Monica Ståhl (kd), Peter Högberg (v), Eva-Lotta Härdig (s), Stefan Valentin Larsson (m), Urban Persson (Storforsdemokraterna), Juhani Verkkoperä (sd), Håkan Larsson (c).

Många pratade om folkstyre och folkmakt liksom vikten av att det finns en politisk opposition för att demokratin ska fungera. Man betonade också att ingen ska bli illa behandlad för att man har en åsikt. Samtliga partier var också överens om att det pågår en ständig kamp för att bevara demokratin – att den inte kan tas för självklar. Polariseringen i samhället ses som ett stort hot, och även det faktum att välstånd och nöjdhet kan föda en viss likgiltighet. Också miljöfrågan lyftes fram som ett hot mot demokratin. Vad händer om delar av världen inte längre är beboeliga?

Storfors kommunpolis, Fredrik Lundberg, pratar om gängbrottslighet och om hur förtroendet för polisen urholkas på vissa orter.

– När brottsligheten tar över urholkas allmänhetens förtroende för rättssystemet och det är en av våra stora utmaningar. I Storfors ser vi dock inga tecken på detta och vi jobbar hårt för att bevara det positiva samhällsklimat som faktiskt finns i Storfors, säger han.

Från IOGT-NTOs ungdomsförbund UNF och Junis kommer Ronja Schlegel, Unni Mårdh och Mikaela Walek som är engagerade i föreningen hus i Kyrksten. Som distriktsordförande i UNF har Ronja fått goda kunskaper i hur ett demokratiskt samhälle ska fungera.

– Jag har lärt mig att alla ska bli hörda. Även om någon har en annan åsikt så måste man lyssna, säger Ronja, som uppmanar alla att göra sin röst hörd.

– Även om du själv inte tycker att din idé är riktigt bra så kan det ju finnas någon annan som gör det, säger Ronja, som är en av få ungdomar under kvällen som skulle kunna tänka sig att jobba politiskt även i framtiden.

Anneli Bergdahl föreläser om idrottens roll i ett demokratiskt samhället och passar på att berätta att antalet tjejer som spelar fotboll i Storfors just nu är rekordhögt.

– Det är härligt att alla som kan och vill spela fotboll får göra det och vi hoppas att den här trenden håller i sig, säger Anneli, som nyligen också var med och inrättade ett ungdomsråd i Värmlands fotbollförbund. Ett råd där ungdomar får en verklig chans att vara med och påverka.

Bibliotekschef Michael Nordeman lyfter fram bibliotekets roll i ett rättvist om jämlikt samhälle.

– För att kunna vara med och påverka måste vi kunna ta till oss information. Där har biblioteket en central roll för att främja läslust och bidra till läsförståelse, säger Michael, som också slår ett slag för bibliotekets digitala möjligheter. Här kan man låna datorer och läsplattor, men också komma för att lära sig hur man använder nya tekniker.

– I oktober startar vi exempelvis seniorsurf igen. Vi på biblioteket vill se till så att ingen hamnar utanför. Vi vill också skapa ett levande bibliotek som är ett forum för en levande bygd, säger han.

Moderator Sven-Erik Rhen avslutar kvällen genom att understryka vikten av det som bibliotekschefen lyfter fram. Han berättar om sin norska mamma som många gånger drog sig för det skrivna språket trots att norskan och svenskan ligger så nära.

– Språket är extremt viktigt för att bli delaktig i en demokrati – det är nyckeln, säger han, och påminner om att kunskap är makt.

Här finns sändningen att se fram till den 11 oktober. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Obs! spola fram ca 6 minuter till sändningens start.

Text och foto: Eva Wiklund