mnytt.se Mäklarnytt och Motornytt
Mnytts Kultur- och nöjesredaktion tipsar om musik, livsnjutande och poddlyssning inför helgen. Håll i er, för nu blir det frankofilt och finkulturellt.
MUSIK I morgon lördag visar SVT traditionsenligt den stora galakonserten Last night of the proms från Royal Albert Hall i London. Det kommer jag antagligen inte titta på, även om Rule Britannia är en klart klämmig bit är flaggviftande britter som på ett fryntligt vis bevistar en konsert inte särskilt rolig tv. I stället tänkte jag med nämnda sändning som ursäkt ta tillfället i akt att tipsa om ett av mina favoritverk i den klassiska repertoaren.
Antonín Dvořák är idag kanske mest känd för sin nionde symfoni, även kallad Från nya världen. Det är ett storslaget verk, komponerat under hans vistelse i USA under 1890-talet, framför första gången i New York i december 1893. Än i dag är det en av de populäraste och mest kända symfonierna vid sidan av de allra största hitsen av Mozart och Beethoven. Dvořák var dock en mångsidig tonsättare som utöver sina symfonier komponerade både kammarmusik, körverk, operor, pianostycken, ja, de flesta typer av vad som brukar kallas klassisk musik.
Min favorit i Dvořáks långa verkförteckning komponerades nästa 20 år innan Från nya världen, enligt legenden på mindre än två veckor i maj 1875. Stråkserenad i E-dur är ett av de vackraste stycken musik som någonsin skrivits. Temat i första (bästa) satsen fäster direkt, kan beroende på ditt humör kännas såväl trösterikt som melankoliskt, romantiskt hoppfullt eller sentimentalt tillbakablickande. Det är rasande skickligt komponerat, och i händerna på en duktig dirigent med en orkester som förmår utvinna musikens alla nyanser, som hittar exakt rätt nivå mellan kraft och subtilitet är det en sublim upplevelse att lyssna på.
Dvořáks stråkserenad finns i mängder av inspelningar, av de jag lyssnat igenom på Spotify tycker jag bäst om Wienerfilharmonikernas inspelning från 2002.
LIVSNJUT Väderprognoserna säger svalare temperaturer och mer höstlikt väder från och med helgen. Skulle det då bli så att solen tittar fram så vi får den där första krispiga höstdagen med hög luft och ljuv solvärme längs med väggen så häll upp ett glas torr fransk cider, slå på någon bra fransk musik (själv brukar jag föredra något småjazzigt från sådär 50-60-tal, typ Charles Aznavour, Sacha Distel, Yves Montand), slå dig ner i solskenet och bara må gott, kanske se ett löv sakta singla mot marken. Jag lovar, det är ljuvligt.
PODDAVSNITT På tal om frankofila nöjen och klassisk musik vill jag åter passa på att nämna Snedtänkt avsnitt Om Erik Satie. Avsnittet släpptes redan 2017, men är väl värt en (om)lyssning än idag. Erik Satie var inte bara en framstående kompositör utan därtill en excentriker av stora mått. Han är mest känd för sin pianomusik, framförallt hans Gymnopédies och Gnossiennes. Många av dem är relativt korta, men Vexations tar över 18 timmar att spela igenom då det korta temat enligt hur noterna tolkats ska repeteras 840 gånger.
Privat var Satie än mer excentrisk. För att inte spoila det poddavsnitt jag rekommenderar alla att lyssna på ska jag inte gå in alltför mycket på detaljer men som ett exempel kan nämnas historien om när hans vänner för första gången besökte den lilla lägenhet i Parisförorten Arcueil där han bott i nästan 30 år men aldrig tagit emot besök. Jag citerar här vad engelska Wikipedia skriver om saken:
”After his death, Satie’s friends discovered an apartment replete with squalor and chaos. Among many other unsorted papers and miscellaneous items, it contained a large number of umbrellas, and two grand pianos placed one on top of the other, the upper instrument used as storage for letters and parcels.”
Snedtänkt om Erik Satie är berättelse om en originellt och fascinerande personlighet, men det är också något av det absolut roligaste jag någonsin lyssnat på. Den ena anekdoten mer sjövild än den andra, historier så absurda att jag höll på att kikna av skratt (vilket var en smula opraktiskt då jag var ute på promenad första gången jag lyssnade på det). Så in och lyssna. Du kommer inte ångra dig, och dessutom får du bra historier att berätta nästa gång du är på fest.
Nicklas Remmegård
