Gröna fingrar på lantgården i Bjurtjärn

Vid lantgården i Bjurtjärn får Ingalill och Karl-Eric Skoging fritt utlopp för sin gemensamma odlingsglädje. Trots att hösten knackar på är en vandring genom parets trädgård en doftande och färgglad energikick.
– Vi har inte direkt satsat på ordning och reda. Vi har planterat lite allt eftersom andan fallit på, säger Karl-Eric.

Det röda huset är hans föräldrahem och här hade familjen både kor, höns och diverse odlingar.
– Det var ganska knapert på den tiden, men min pappa var en duktig odlare med särskilt intresse för trädgård och blommor, säger Karl-Eric.

Karl-Eric träffade Ingalill då hon vid åtta års ålder tillsammans med sin familj och Karl-Erics farbror och faster gästade Ladufallet där gården ligger.

Men det skulle ta några år innan det sa klick. Då hade Ingalill hunnit bli 17 år och det skulle bli många fisketurer till Bjurtjärn där den naturälskande killen i rutig skjorta och leriga stövlar hade fångat hennes intresse.
– Vi har verkligen naturintresset gemensamt. Vi reser gärna och har varit och tittat på trädgårdar både i Skottland och England, säger Ingalill.

Makarna är bosatta i Stockholm och tillbringar nu som pensionärer en stor del av den varma årstiden i Bjurtjärn. Under pandemin blev det ett lätt beslut att slå sig ner på landet för en mycket längre tid och nu har de bott här i ett och ett halvt år.
– Att få vara i trädgården är en väldigt skön känsla, säger Ingalill, och guidar mellan Afrikas Lilja, alla pelargonior, de ömt vårdade Rudbeckiorna, den frösådda tagetesen, de överblommade pionerna och odlingarna med tomater, grönkål, amerikanska blåbär, bönor, morötter och allehanda andra grönsaker.

Det är hon som rensar rabatterna och ser till att det prunkar, men det är Karl-Eric som gräver nya odlingsbäddar och bygger spaljéer och annat som behöver anordnas.
– Det finns alltid något nytt byggprojekt på själva huset också. Jag gillar verkligen att jobba med händerna, säger Karl-Eric, som har sina egna favoriter i trädgården.

Afrikas Lilja vårdar han ömt och ser till att den får precis så mycket ljus den behöver inomhus under vintern och äppelträden, där han ympat in flera sorter, har en speciell plats i hans hjärta. En annan storfavorit är de kanadensiska rosorna.
– Vi har minst fem olika sorter och jag älskar dem framför allt för doften och för att de blommar återkommande långt in på hösten,  säger han.

Det var 1976 som han och Ingalill köpte loss egendomen från Karl-Erics syskon, och det ångrar de inte.
– Att få sätta spaden i jorden här är ett perfekt sätt att slappna av, säger Karl-Eric, och Ingalill håller med.
– Ofta går jag runt med sekatören och tänker på hur bra jag har det här på landet. Det känner jag en stor tacksamhet över, säger hon.

Och medan makarna njuter av trädgårdens frukter och bär i det relativt nybyggda uterummet surrar humlorna på den lilla ängen som de sparat mitt i trädgården. Fina färgklickar är också alla hängpelargonior som Ingalill drivit upp själv.
– Jag har tagit många skott när vi vandrat längs levadorna på Madeira. Plantorna stortrivs här, precis som vi gör, säger hon.

Text & foto: Eva Wiklund.

Dela på Facebook

Twittra

E-post