mnytt.se Mäklarnytt och Motornytt
Ett av skälen till att Ann-Mari Selldén i höstas valde att flytta sin butik Amis Nya Rum till en ny lokal var att hon vill ha mer utrymme för att renovera möbler. Nu har hon en verkstad i källarplanet under butiken där kunderna får komma ner och titta på möblerna som renoveras.
Ann-Mari berättar att hon alltid haft ett intresse för möbelrenovering, men att det många gånger begränsas av att det behövs någonstans där man kan hålla till. I verkstadslokalen i källaren har hon hittat den platsen. Här finns gott om utrymme att slipa och måla.
När vi hälsar på är verkstaden full av pågående projekt. Många är så gott som klara, andra just påbörjade eller väntande på sin tur. Stolar, byråer, en gammal sängram. Vissa projekt görs på beställning, många kommer från eget huvud och säljs i butiken.
– Det är roligt med utdömda möbler, säger hon, att ge dem ett nytt liv och ett nytt värde.
Det är i huvudsak äldre möbler hon jobbar med. Där finns kvalitén och charmen menar hon. Många kastar slitna möbler, men ger man dem bara lite kärlek går de som regel att reparera. På så sätt kan en gammal möbel få ett lyft och bli något som drar blickarna till sig.
Ann-Mari visar upp en knallröd byrå, en karmstol som enligt kunds önskemål målats och klätts om i ett spektakulärt blommigt tyg. Gamla möbler som renoverats för att passa i moderna hem. Återbrukade istället för kasserade, på så vis sparas jordens resurser.
– Varje möbel är unik, säger hon, och det är kul att man hela tiden får variera sig.
– Det är roligt med utdömda möbler,
att ge dem ett nytt liv och ett nytt värde.
Att hon även jobbar med textil ser hon som en styrka gentemot många andra som ägnar sig åt möbelrenovering. Färg och textil, hon tycker kombinationen är rolig att arbeta med. Det finns ett stort antal tyger och mönster i butiken, vilket underlättar för kunden att redan från början kunna välja den kombination av färg och tyg man vill ha.
– Ett nytt tyg är ett snabbt och bra sätt att förnya en stol. I och med att jag jobbar med textil kan jag båda bitarna.
Text & foto: Nicklas Remmegård
