Gammal gÄrd har fÄtt den genuina kÀnslan Äter

Tuppen gal över nejden nÀr vi en solig aprildag hÀlsar pÄ hos Lars-Erik och Mona Larsson i Knutsbol. GÄrden med vidunderlig utsikt över Möckeln har de varsamt renoverat frÄn grunden, till vad som i dag Àr en idyllisk lantdröm med genuin kÀnsla.

BrÀnnebackens gÄrd, dÀr Lars-Erik och Mona Larsson bor sedan ett drygt femtontal Är tillbaka har en lÄng historia. Lars-Erik berÀttar att de intresserat sig för gÄrdens förflutna, har försökt spÄra den genom historien och se vilka mÀnniskor som bott hÀr. Nyligen hittade de en karta frÄn 1672 dÀr gÄrden finns med. SjÀlva kom de hit i mitten av 00-talet.
– Det som fick oss att fastna var en dröm om ett gammalt timmerhus dĂ€r den gamla kĂ€nslan finns i vĂ€ggarna och det fanns hĂ€r, berĂ€ttar de.

NÀr de flyttade hit var huset vitt och verandan inklÀdd i eternit. Huset hade inte renoverats sedan 1959, och var i behov av en rejÀl upprustning.
Sedan dess har mycket hĂ€nt, bĂ„de ut- och invĂ€ndigt. Mest pĂ„tagligt Ă€r att huset utöver den vackert faluröda fasaden blivit större. Man byggde ut huset med nĂ„gra meter för att fĂ„ plats med tvĂ€ttstuga och badrum. Det visade sig Ă€ven att det vid renoveringen pĂ„ 50-talet lagts in ett extra golv under vilket vĂ€rmerören dragits. TyvĂ€rr var det ursprungliga golvet som fanns dĂ€runder dĂ„ligt och fick rivas ut, men dĂ€r lyckades man fĂ„ tag pĂ„ rejĂ€lt virke och kunde lĂ€gga in ett kilgolv i gammal stil. Överhuvudtaget har man velat bevara den genuina kĂ€nslan av ett gammalt hus. IstĂ€llet för tapeter har man satt upp gammeldags lumppapp, man sĂ„g till att spara de gamla handhyvlade takbrĂ€dorna och i huset finns bĂ„de kakelugn och vedspis. Det traditionella gĂ„r hand i hand med det moderna och huset vĂ€rms idag upp med markvĂ€rme, de har solfĂ„ngare pĂ„ taket, pĂ„ garaget sitter solceller och pĂ„ en vĂ€gg Ă€r en laddstation för elbilar monterad.

NÀr vi frÄgar vad som Àr bÀst med att bo hÀr nÀmns framförallt friheten och nÀrheten till naturen. Man har lugnet och otvungenheten av att bo pÄ landet men har samtidigt nÀra till stan.
– Man behöver inte sĂ€tta sig i bilen om man ska ut i skogen eller till sjön, sĂ€ger Lars-Erik, man kan göra sĂ„ mycket obehindrat utan att behöva planera eller passa tider.

Han lyfter fram nÀrheten till sjön, möjligheten att Äka bÄde skridskor och skidor om vintern. Mona nÀmner Àven möjligheterna till trÀdgÄrd och odling. Sluttningen ner mot sjön med allt vad det innebÀr av vatten och sol ger bra förutsÀttningar för vÀxtlighet, i trÀdgÄrden sÄvÀl som i skogen.
För nÄgra Är sedan skaffade de höns, och Àr nu sjÀlvförsörjande pÄ Àgg. Ytterligare nÄgra Är dessförinnan en handfull fÄr för att hÄlla gÀrdena öppna. Vid vÄrt besök ligger de, fÄren alltsÄ, och gottar sig i solskenet, av allt att döma synnerligen tillfreds med tillvaron.
Även innan de flyttade hit har Lars-Erik och Mona mestadels bott pĂ„ landsbygden. De trivs hĂ€r, tycker om friheten och utrymmet. Skriver ytterligare kapitel i gĂ„rdens lĂ„nga historia, för den in i framtiden.

Text & foto: Nicklas RemmegÄrd