Tatuerare sluter cirkeln i klassisk kiosk

Blomsterkiosken, Blå kiosken, cirkuskiosken. Kärt barn har många namn. Nu öppnar Tattookiosken i den tältlika byggnaden vid Ekmansdalen i Karlskoga. Därmed sluter Fredrik Säker en cirkel.
– Mormor jobbade här när det var kiosk.

Fredrik har jobbat som tatuerare i några år och kände att det var dags att ta ett kliv och bygga något eget. När möjligheten dök upp att flytta in i kiosken fanns inget att tveka på.
– Det är en kul lokal, säger han. Knasig, dålig och bra på samma gång. Dessutom är den något av ett landmärke, blå kiosken vid Ekmansdalen vet alla var det är. Och så kopplingen till mormor, att knyta ihop något.
Han är supernöjd med lokalen, men medger att den speciella arkitekturen har sina sidor. De vinklade väggarna är svåra att hänga något på, och det randiga golvet – valt för att matcha exteriören – var ingen barnlek att lägga in.
– Lägg aldrig klickgolv i en oktogon, ler han.

Fredrik har en bakgrund som konstnär, främst måleri. Han hade en period öppen ateljé i gamla stan i Stockholm, har medverkat på Liljevalchs vårsalong, haft ett otal utställningar både separat och ihop med andra. Störst blev uppmärksamheten när han istället för ett fotografi skickade in ett självporträtt som körkortsbild, och fick det godkänt. Då blev han omskriven i rikspressen och medverkade i Nyhetsmorgon, något som i sin tur ledde till det ultimata beviset på att ha gjort avtryck i offentligheten: en egen Flashbacktråd.
– Det fanns på bucketlisten, skrattar han, nu är det bara en wikipedia­sida kvar.
Konst på duk respektive hud har likheter, men också skillnader.
– Det är exakt samma sak men tvärtom, säger Fredrik, att skuggor och form alltid är skuggor och form men applicerandet av mediet är annorlunda.
Det är fler regler i tatuerandet, och det som funkar som målning gör det inte alltid som tatuering. Bytet från pensel till tatueringsmaskin var svårare än han först trodde det skulle vara.
– I början kände man sig mer som maskinoperatör än konstnär, säger han med ett leende.
Som tatuerare har han främst specialiserat sig på relativt små så kallade black and grey-tatueringar, men vill också utveckla sitt färgrealismtatuerande.
– Det är det jag är duktig på i måleriet, och jag vill försökta översätta det till tatuering. Han tystnar en sekund. Jag är bra på måleri, där kan jag föra in något nytt i tatuerandet.
Mormor Ingrid, som på ren envishet kunde töja tapeter och alltid stod villkorslöst på barnbarnens sida, hade varit stolt.

Faktaruta om kiosken:
Kiosken ritades av Åke Porne, som i vårt område även ritat bland annat Trons Kapell i Filipstad och krematoriet på Östra kyrkogården i Karlskoga, och invigdes sommaren 1946. Efter tiden som kiosk har den använts som både blomsteraffär och frisörsalong, en kort period fungerade den som turistbyrå och inför valet 2002 användes den som valstuga av Miljöpartiet.

Text och foto: Nicklas Remmegård

Dela på Facebook

Twittra

E-post