Heidi bakar ofta och gärna. I december ska hon baka 100 vörtbröd.

Heidi i Nykroppa bakar ofta och gärna

Ända sedan barnsben har Heidi Larsson älskat att baka, och den stora inspiratören var farmor.
– Hon var väldigt noga, men så blev det bra också. ”Mjöl-stinan” skulle till exempel användas ordentligt för att sikta mjölet, skrattar Heidi.

 

Ett av Heidis goda vardagsbröd.

Farmor och Heidi bakade ofta och mycket. Inte så konstigt då att Heidi så småningom utbildade sig till bagare och konditor.
Efter utbildningen blev det ett par år inom branschen, men idag jobbar Heidi som administratör inom individ- och familjeomsorgen i Storfors. Arbetstiderna inom bageribranschen fungerade inte för henne som ensamstående förälder.
– Vid sidan av att baka så är ju administration, med ordning och reda, min stora passion. Jag stortrivs med jobbet, och hinner baka på fritiden, säger Heidi som bor i Nykroppa.
Att baka kanelbullar är ett nöje som hon delar med sexårige sonen Adam.
– Han har ju fått vara med från början, så han är verkligen grym på att baka bullar säger hon.
Förra året, vid juletid, bestämde hon sig för att baka vörtbröd till Centrumfestens julmarknad i Storfors.
– För mig är det väldigt viktigt med äkta råvaror. Riktigt smör, mjölk, grädde och gärna ekologiska råvaror, säger Heidi, som kokar sin vört till julbrödet själv.
Brödet berikas med lite surdeg, olika brödkryddor och även flera sorters torkad frukt. Slutresultatet ska bli ett mustigt och saftigt bröd.
– Förra året sålde jag slut på mina 50 limpor på en och en halv timme. Därför har jag tagit semester så att jag hinner baka 100 limpor i år, skrattar hon.
För Heidi är själva bakningsprocessen som en meditation.
Det finns inget snabbt eller hafsigt över hennes tid för bakning. Allt mäts och vägs noga och det får ta sin tid.
– Har jag haft en stressig dag på jobbet så rinner allt av när jag får jobba med en deg, säger Heidi, som har en dröm om att få jobba som bagare på heltid längre fram.
– Just nu är det inte möjligt, men vem vet. Jag kanske har ett litet mysigt bageri i London om ett antal år, säger hon.

Torkad frukt hackas noga.

Vill du också göra egen vört?

Koka din egen vört
Om man inte vill koka vört själv kan man gå in på ett bageri och be att få köpa lite på lösvikt. Men det är ändå något speciellt att själv ha fått välja malten som sedan ger hela brödet dess karaktär. Man behöver absolut inte köpa ”vörtkryddor”. Det enda som behövs är malt och vatten.

Detta behövs
1 kg krossad malt
3 liter vatten

Det som kan vara krångligt är att man behöver blanda malt och vatten i en kastrull, värma till 65-70 grader, inte varmare och inte kallare. Sedan ska den temperaturen hållas i en timme.
Använd termometer!
Sila därefter bort malten och låt vörten koka upp.
Nu har du fått en helt egen vört till baket som du kan välja hur mycket du vill koncentrera genom att koka bort vätska.
Sen väljer man om man vill använda vörten som tillsats till degspadet, för att få en extra dimension på smaken i brödet, eller om man byter ut all degvätska mot vört. Det sistnämnda kan jag tycka blir lite för beskt, men det är ju en smaksak.
”Fuskvört” kan man få om man kokar ner svagdricka eller mörk porter till hälften. Det är ju inte riktigt samma grej, fast betydligt enklare.

Vad är egentligen vört?
Det är en av huvudingredienserna när man brygger öl. Vörten bildas när säden mäskas, det vill säga när till exempel krossat korn läggs i varmt vatten. Den söta smaken kommer från det maltsocker som bildas i processen. Från början hade man vört i bröd för att det helt enkelt skulle jäsa bättre, och inte för smaken. Att det blev just runt jul man hade vört i brödet berodde på att man förr bryggde sitt julöl, och då passade på att använda vörten från ölbryggandet även i brödet.
Heidi Larsson

av Eva Wiklund