Senaste nytt
Storloppis Nora 2017. Foto: Nina Simonen

Marknader – en riktigt gammal tradition

Vild-Hasse är en av landets mest kända knallar.

En av Sveriges mest kända knallar är troligen Vild-Hasse. Han är sedan många år tillbaka ett av de stora dragplåstren på marknaderna i vårt område. Han har gjort sig känd som en riktig ordakrobat och är munvig som få andra. Han heter egentligen Hasse Bengtsson och är 79 år gammal.

Han är inte trögbedd när någon vill ta en bild av honom eller en selfie. Det har gjorts en dokumentärfilm om honom, ”Filmen om Vild-Hasse”, eller som den heter på engelska ”Wild-Hasse the sausageking”. Än så länge säljer han dock mer korv än sin egen film.
Knallen var ursprungligen en gårdfarihandlare från Sjuhäradsbygden i Västergötland. I dagligt tal ser vi idag en knalle som en försäljare som åker runt och säljer sina varor på olika marknader. Det började vid 1500-talets mitt att allmogen började gå runt i bygderna för att sälja hemslöjd trots att sådan mellanhand mellan produktion och kund enligt lag var förbehållen städernas köpmän, innan näringsfrihet infördes 1864. Befolkningen i Sjuhäradsbygden hade dock fått en särlagstiftning införd från 1680-talet, vilken tillät dem att bedriva handel på landsbygden. Från 1776 fick en person från varje hemman i Sjuhäradsbygden rätt att bedriva resehandel.
Flest knallar fanns det runt 1800-talet men sedan tunnade det ut och hundra år senare upphörde knallehandeln i den formen. Idag åker knallarna runt på olika marknader och säljer allt från renkorv och godis till kläder, hamburgare och grillade majskolvar.

I Värmland är Oxhälja den största marknaden. Namnet dök upp i mitten av 1600-talet och är därmed en av landets äldsta marknader. Till en början såldes olika varor som behövdes i hushållet. länge var det också en kreatursmarknad där spekulanterna synade hästarna i munnen och kände på korna.
Hit kom lantbrukare och handelsmän och sålde sina varor till gruv- och skogsarbetarna. Många kom miltals ifrån och det tog flera dagar för att ta sig till marknaden. Oxhälja drivs idag av mellan 25 och 30 ideella föreningar och varje år arbetar mellan 500 och 600 personer med marknaden. Förutom de 1 500 marknadsplatserna finns två stora nöjesfält, ett i vardera änden av det stora marknadsområdet. Oxhälja arrangeras alltid första helgen i september, i år den 1-3 september.

Många år på nacken har också Sannamarken strax utanför Fjugesta. Marknaden har funnits sedan 1863 och brukar samla tusentals besökare och anses som en av Sveriges äldsta marknader och även en av de populäraste. Den arrangeras av tradition alltid den första tisdagen i oktober, i år den tredje oktober.

Noramarken 2017. Foto: Nina Simonen

Varje år arrangeras också Storforsmârken i centrala Storfors. Här bjuds det på massor av knallar, tivoli och underhållning samt ett lopp för barn upp till tio år – Minijoggen.

Åtorpmarken har funnits i drygt 40 år och brukar locka uppemot 20 000 besökare. Marknaden har blivit något av en nationaldag i Åtorp, som ligger någon mil söder om Degerfors. Marknaden arrangeras av Åtorps IF i år lördagen den 30 september.

Hällefors marknad startade 1964 som Bergslagsmarken men har senare döpts om till Hällefors marknad för att det ska bli tydligt var den arrangeras. Den hålls alltid andra helgen i september, i år 9 och 10 september med cirka 80 knallar och sexhundra meter marknadsstånd.

Bondens Dag arrangeras på Berget i Degerfors den 9 september. Här bjuds det på närproducerade varor som grönsaker nybakat bröd, honung rökt fisk, potatis och ostkaka bara för att nämna något. Dessutom har barnen en rad aktiviteter att välja på.

Andra marknader som drar mycket folk är Lindemarken i Lindesberg den 22 september och Kôppebärsmarken i Kopparberg den 29, 30 september samt 1 oktober. Hit brukar runt 125 000 besökare komma.

För sjunde året arrangeras matfesten Smaka på Värmland. Tidigare höll den till i Mariebergsskogen i Karlstad men flyttar nu till Kristinehamn och Gustavsvik. Dagarna 30 september och 1 oktober är vikt för alla som vill uppleva lokala smakupplevelser. Nyheter i år är bland annat att ”Årets gröna mästerkock” ska koras. Det svenska Bagarlandslaget kommer på besök och de håller till i flygeln som Ernst Kirschsteiger renoverade. Ett 70-tal utställare är på plats och besökarna kan testa med smakprover från mikrobryggerier, surdegsbagerier, getostmejerier och marmeladtillverkare eller varför inte prova vildhonung och dumplings.

av Björn Hallin