Juristen svarar i april 2022

Katarina Nordin på Nordins juristbyrå i Karlskoga, hjälper oss att besvara frågor från er läsare. Ibland kommer spalten även att ta upp ämnen som är aktuella inom familjen, som t ex framtidsfullmakt, testamente och bodelning.
Har du en fråga så är du välkommen att skicka den till tidningen på info@mnytt.se eller direkt till Nordins juristbyrå på info@nordinsjuristbyra.se
Vill du se mer om Nordins juristbyrå eller komma i kontakt med Katarina direkt kan du besöka hemsidan på 
www.nordinsjuristbyra.se

Fråga; Jag är gift och har fyra barn, två sedan ett tidigare förhållande och två tillsammans med min nuvarande fru. Hur ska jag tänka för att min fru skall vara så trygg som möjligt om jag dör före henne? 

Svar; Det är en ganska komplex fråga du ställer eftersom det går att jobba med flera lösningar; försäkringar, gåva mellan makar, bodelning inom äktenskapet, äktenskapsförord och testamente. Det är beroende av hur stora era tillgångar är och om allt måste användas för att trygga din fru.

En vanlig åtgärd är att upprätta ett testamente enligt vilket du ber dina särkullbarn att vänta med att begära ut sina laglotter, de får istället hela sina arv när ni båda avlidit. Om något av dina särkullbarn begär att få sin laglott måste din fru ge ut denna eftersom ett barn har en absolut arvsrätt efter sin förälder. Laglotten är hälften av arvslotten, vilket i sin tur är vad barnet skulle fått ut om ett testamente inte funnits.

För att visa att du verkligen vill att dina särkullbarn skall vänta att begära ut sina laglotter kan du i testamentet ange att för det fall barnen begär sina laglotter så får de inte något ytterligare arv. Detta står då mot att för det fall de väntar får de hela sina arv. 

På detta sätt får din fru behålla en större andel av era gemensamma tillgångar. Din fru ärver de gemensamma barnens arv och åtminstone hälften av dina särkullbarns arv. Har du även enskild egendom kan du eventuellt ge ut den och ange att särkullbarnen får resten av sina arv när även din fru avlidit.
För att ge bättre råd för just dig och din situation är du välkommen att återkomma för en konsultation.

Fråga; Vi är sex dödsbodelägare som skall ärva vår moster och hennes tidigare avlidne make. Vi har fått hjälp med arvskiftet men nu är det en av dödsbodelägarna som inte skriver på arvskiftet eftersom han tycker att arvslotterna ska räknas på annat sätt än vad vi fått presenterat för oss. Vi har flera gånger fått förklarat för oss vad lagen säger och hur fördelningen beräknats. Hur kan vi få ett avslut på det här?  

Svar; För att ett arvskifte skall kunna verkställas måste, som framgår av din fråga, alla dödsbodelägare godkänna detsamma. Om det är en eller flera dödsbodelägare som inte vill skriva på för att de har en annan uppfattning om fördelningen eller inte förstår hur fördelningen skall göras, som er situation är nu, så verkar det som att ni inte har något annat val än att hos tingsrätten begära att en skiftesman eller boutredningsman förordnas. Om allt är utrett i dödsboet är det tillräckligt att begära en skiftesman men om dödsbodelägaren som inte vill skriva på även anser att dödsboet behöver utredas mer, kan det vara en boutredningsman som behövs.

Såväl en skiftesman som en boutredningsman har rätt att besluta om ett tvångsskifte. Detta behöver dödsbodelägarna inte godkänna utan kan verkställas fyra veckor efter att alla dödsbodelägare tagit del av beslutet. 
Ni får gärna återkomma om ni behöver hjälp med att begära att en skiftesman eller boutredningsman förordnas.   

Katarina Nordin jur. kand.
Juridiska konsultationer inom familjerätten i framförallt Karlskoga och Degerfors.