Juristen svara i maj 2019

23 maj, 2019 1,060 Views

Katarina Nordin på Nordins juristbyrå i Karlskoga, hjälper oss att besvara frågor från er läsare. Ibland kommer spalten även att ta upp ämnen som är aktuella inom familjen, som t ex framtidsfullmakt, testamente och bodelning.

Har du en fråga så är du välkommen att skicka den till tidningen på info@mnytt.se eller direkt till Nordins juristbyrå på info@nordinsjuristbyra.se
Vill du se mer om Nordins juristbyrå eller komma i kontakt med Katarina direkt kan du besöka hemsidan på www.nordinsjuristbyra.se

Fråga; Jag och min fru har skrivit ett testamente så vi ärver varandra. När vi båda är borta ska våra släktingar få allt. Nu har min fru gått bort men hennes släktingar har väl inte något med hennes dödsbo att göra nu, eller vad gäller?

Svar: Grundläggande för en bodelning är att det är ett avtal mellan två parter. Detta medför att så länge ni är överens kan ni dela hur ni vill, i princip. Man får inte göra överenskommelser som gör att eventuella fordringsägare inte får betalt, i övrigt har parterna full frihet.
En bodelning bör vara skriftlig. Detta då den behövs om någon av parterna skall ta över en fastighet, tomträtt eller bostadsrätt för att ändra lagfart, innehavare av tomträtt eller registrerad ägare. Bodelningsavtalet utgör underlag för dessa överföringar. Finns det lån på egendomen begär även banken ett bodelningsavtal för att kunna föra över lånen till den part som tilldelas egendomen. I ett sådant bodelningsavtal kan man vara hur detaljerad man vill, minimum är dock att ange vem som skall tilldelas fastigheten, tomträtten eller bostadsrätten och eventuella lån samt att övrig egendom är fördelad i sämja.
Ett skriftligt bodelningsavtal utgör också bevis på att en bodelning verkligen har gjorts. Vid skilsmässa finns ingen preskription, d v s det finns ingen lagstadgad tid inom vilken en bodelning måste äga rum för att parterna därefter skall ha förlorat sin rätt att begära bodelning. I praxis och juridisk litteratur brukar man prata om att det finns en tidsgräns vid ca 20-22 år. Därefter är det för sent att begära bodelning. Är parterna överens kan dock bodelning äga rum efter längre tid. Vid avslut av samboförhållande gäller att bodelning skall begäras inom ett år från separationen.
Har ni en fastighet, en tomträtt eller en bostadsrätt är ni välkomna att höra av er, så kan jag hjälpa till att upprätta bodelningsavtalet så det blir korrekt för att utgöra underlag för ändringen av lagfart eller innehavare av tomträtten.

Svar; Ett testamente måste vid dödsfallet finnas i original. Det skall alltid visas upp vid ett dödsfall, minst i en efter dödsfallet vidimerad kopia. De legala arvingarna, fruns syskon och syskonbarn eller Allmänna arvsfonden, skall skriftligen, vanligen på baksidan av en vidimerad kopia av testamentet, godkänna eller ta del av testamentet. Om de endast tar del av testamentet eller inte alls skriver på ett delfående är de fortfarande bröstarvingar och dödsboet måste vänta minst sex månader innan avvecklingen och fördelningen skall kunna genomföras. Om de legala arvingarna godkänner testamentet före bouppteckningsförrättningen blir de endast efterarvingar, alltså de får sitt arv efter det att båda makarna avlidit. Till bouppteckningsförrättningen skall såväl dödsbodelägare som efterarvingar kallas. Sedan är det upp till var och en att närvara vid bouppteckningsförrättningen och eventuellt ställa frågor för att bevaka sin rätt. För att bouppteckningen skall kunna registreras måste man visa upp bevis på att alla varit närvarande, blivit kallade eller på annat sätt i förväg blivit informerade om att bouppteckningsförrättningen skulle hållas.

Efterarvingar har rätt att bevaka sina intressen och har vid bouppteckningsförrättningen rätt att ställa frågor och även t. ex begära mäklarvärdering på eventuell fastighet, tomträtt eller bostadsrätt inför andelsberäkningar som kan komma att behöva göras när båda makarna avlidit.