Senaste nytt

Juristen svarar i oktober 2022

Katarina Nordin på Nordins juristbyrå i Karlskoga, hjälper oss att besvara frågor från er läsare. Ibland kommer spalten även att ta upp ämnen som är aktuella inom familjen, som t ex framtidsfullmakt, testamente och bodelning.
Har du en fråga så är du välkommen att skicka den till tidningen på info@mnytt.se eller direkt till Nordins juristbyrå på info@nordinsjuristbyra.se
Vill du se mer om Nordins juristbyrå eller komma i kontakt med Katarina direkt kan du besöka hemsidan på 
www.nordinsjuristbyra.se

Fråga; Vi är ett par som varit gifta i ca 20 år. Vi har båda barn sedan tidigare och har nu börjat fundera vad som händer när den första av oss avlider. Vi har bra kontakt med mina barn medan vi inte har någon kontakt alls med min makes barn. Måste de få något arv och när måste de få ut det i så fall. Kan vi göra något åt det?

Svar; Ja, barn har alltid rätt att få ut sin laglott. Laglotten är hälften av vad barnet får i arv om man följer den legala arvsordningen enligt Ärvdabalken. Barn som inte är barn till båda makarna har rätt att få ut sitt arv när dennes förälder avlider. Detta innebär att när du avlider har dina barn rätt att få ut sitt arv och när din make avlider har hans barn rätt att få ut sitt arv. Innan arv skall fördelas skall som huvudregel en bodelning ske. Vid bodelningen tilldelas hälften av alla tillgångar, efter avdrag av alla skulder, vardera maken. 
Vid den första makens bortgång skall alltså halva boet utges till dennes barn. 
Om det finns äktenskapsförord eller egendom är enskild genom gåva eller arv blir fördelningen mellan makarna annan än hälften vardera.
Ni kan genom ett testamente bestämma att den först avlidnes barn endast skall få ut laglotten vid dödsfallet och att det får resterande andel sedan båda avlidit. Det går också i ett testamente be barn till den först avlidne att vänta att begära sin laglott till dess båda avlidit men om barnet begär laglotten måste den efterlevande maken utge denna. Man kan förordna att om barnet begär att få sin laglott utgiven får det inte något ytterligare arv sedan den efterlevande maken också avlidit. Detta för att sätta press på barnet att inte begära att få sin laglott utgiven direkt.
Det finns en rad olika möjligheter att säkra den efterlevande makens trygghet genom bl. a nyttjanderätt till bostaden och skuldebrev. Därför tycker jag att ni bör konsultera en jurist för genomgång av just era omständigheter, för att få ett korrekt utformat testamente utifrån era önskemål. Ni är välkomna att höra av er för att boka tid för en konsultation.   

Fråga; Min bror vill inte gå med på att göra färdigt arvet efter vår far. Vad kan jag göra åt det?

Svar; Du kan meddela din bror att om han inte vill medverka till att arvet fördelas slutligt kan du komma att ansöka om att en boutredningsman förordnas. Om det är så att dödsbodelägare inte kan komma överens om t ex. avvecklingen av dödsboet, när eller hur arvet skall fördelas har var och en av dödsbodelägarna rätt att hos tingsrätten ansöka om att en boutredningsman förordnas. Denne tar då över dödsboet och avvecklar det, d v s säljer av bostäder (med dödsbodelägarnas godkännande), bohag, fordon och värdepapper. Det finns inte något regelverk som anger hur en boutredningsman skall göra med bohag, fordon och värdepapper. En del säljer direkt medan andra först frågar dödsbodelägarna om deras eventuella önskemål hur avvecklingen skall gå till. Boutredningsmannen skall så långt som möjligt försöka förmå dödsbodelägarna att komma överens om arvskiftet men som yttersta åtgärd får boutredningsmannen fatta beslut om fördelningen av arvet. 
Detta beslut kan överklagas hos tingsrätten och där har klaganden möjlighet att yrka på annan fördelning. Kostnaden för boutredningsmannen svarar dödsboet för. Om det inte finns tillräckligt mycket pengar för att täcka arvodet är det den som ansökt om boutredningsman som blir betalningsansvarig för resterande arvode.

Ett arvskifte med hjälp av boutredningsman kan komma att ta tid och framförallt bli dyrt för dödsboet, så det är alltid bättre att dödsbodelägarna försöker komma överens om detta på egen hand eller med hjälp av en jurist.

Katarina Nordin jur. kand.
Juridiska konsultationer inom familjerätten
i framförallt Karlskoga och Degerfors.