mnytt.se Mäklarnytt och Motornytt
Sommaren är här. Vi tipsar om finlandssvensk pop och två dokumentärer du kan se om du tröttnar på att vara ute i solen.
MUSIK Under gårdagens Grammisgala tilldelades Iiris Viljanen priset för årets singersongwriter/visa för albumet Den lilla havsfrun. En anledning så god som någon att passa på att åter lyssna på det nu drygt årsgamla album, och för all del även hennes tidigare mer än utmärkta alster. Född och uppvuxen i Finland men sedan många år verksam i Sverige har Iiris Viljanen genom sitt säregna uttryck och lyrik mutat in ett alldeles eget hörn i den svenskspråkiga musikvärlden. Ingen berättelse är för liten, inget tema för stort för att bli en sång, tryfferat med ord, uttryck och ordföljder som sällan hörts i poptexter. Att Viljanen inte tog hem, eller ens var nominerad i kategorin för årets textförfattare är mer än anmärkningsvärt. Så lyssna på Iiris Viljanen i helgen, börja med Den lilla havsfrun och leta dig bakåt, ända till Vasas flora och faunas smärre klassiker Släkt med Lotta Svärd, hitta dina favoriter. Jag lovar att du kommer hitta sånger, fraser och texter att bära nära hjärtat.
Annat som kan nämnas från galan är att Ane Brun välförtjänt blev dubbelt prisad som årets alternativa pop och årets kompositör för fjolårets två(!) starka album. Glädjande att gamla singersongwriterfavoriten Britta Persson (lyssna på 2010 års Current Affair Medium Rare samt 2013-albumet If I Was a Band My Name Would Be Forevers) prisades för barnalbumet Folk. Helt rätt att Hurula fick årets rock. Och givetvis borde Klara Keller fått priset för årets nykomling.
MUSIKDOKUMENTÄR Sångaren och låtskrivaren Jacques Brel behöver kanske ingen närmare presentation. Den storrökande belgaren ligger bakom en rad klassiska hits, har tolkats av så skilda artister som Edit Piaf, Nina Simone, David Bowie och många, många till, influerat ännu fler. Han är utan tvivel tidernas mest inflytelserike belgiske artist och låtskrivare. På lördag visar SVT en snudd på två timmar lång dokumentär om denne mångfacetterade mästare, vars intensiva levnad resulterade i en alltför tidig död.
POLITIKDOKUMENTÄR Har du ännu inte sett Partiledaren som klev ut ur kylan, Tom Alandhs dokumentär om Håkan Juholt, bör du göra det, och varför inte redan nu i helgen? Juholt, denne oavsett var man står politiskt ljuvlige människa som hade vad den absoluta majoriteten av dagens toppolitiker saknar: en personlighet. Kanske kan man se filmen som ett monument över den samtida politikens själlöshet, där yta och inövade talepunkter är allt medan eftertänksamhet, värderingar och egenart närmast ses som en belastning. Partiledardebatterna hade högst sannolikt varit lika tomma och poänglösa uppvisningar i att medvetet missförstå oavsett vilka som deltagit, men visst kan man sakna politiker som i alla fall ibland faktiskt vågar vara sig själva?
Nicklas Remmegård
