De flesta av oss har sĂ€kert förvĂ„nats över att brĂ€nsleförbrukningen för den nyköpta bilen Ă€r mycket högre Ă€n vad det stĂ„r i broschyrer och annonser. âDet Ă€r snudd pĂ„ att man kĂ€nner sig luradâ sa en upprörd lĂ€sare som ringde oss pĂ„ redaktionen. Men att siffrorna Ă€r missvisande Ă€r inte sĂ„ konstigt om man vet hur certifieringen gĂ„r till. Â
Det hÀr Àr historien om Olle, lÄt oss kalla honom sÄ, som köpte en splitterny bil nu pÄ nya Äret. Det som avgjorde köpet var naturligtvis nyttan, storleken, men ocksÄ den lÄga förbrukningen som försÀljaren utlovade bÄde muntligt och skriftligt innan köpet. SÄ det blev affÀr.
Speciellt brÀnsle
Att pÀrlan skulle vara lite törstigare i början förstod Olle med tanke pÄ att bilen var helt ny. Men efter att ha kört ett par hundra mil sÄ trodde han att den skulle vara inkörd och komma ner i den utlovade förbrukningen. Men sÄ blev det inte och Olles bil drog fortfarande 0,67 liter milen istÀllet för utlovade 0,43. Varför blir det sÄ? Jo, det beror pÄ att EU:s regler om hur brÀnsleförbrukningen ska mÀtas inte stÀmmer överens med hur bilar körs i verkligheten. Till att börja med sÄ genomförs inte testet ute i den bistra verkligheten med exempelvis kallstarter, utan allt görs i labbmiljö. Sedan Àr inte brÀnslet detsamma som du och jag tankar pÄ macken. Nej, hÀr anvÀnds ett speciellt brÀnsle med en sÄ kallad kravspecifikation med högt energivÀrde. Varför man har sÄ fin bensin eller diesel beror pÄ att alla tester som görs ska vara direkt jÀmförbara med varandra och dÄ mÄste ocksÄ brÀnslet vara detsamma.
RĂ€tt eller fel?
I labbet görs testerna utan att vare sig strĂ„lkastare eller luftkonditionering Ă€r pĂ„slagna â alltsĂ„ elslukande utrustning som i grunden fĂ„r sin energi frĂ„n brĂ€nslet. I den första delen körs bilen i 780 sekunder enligt ett fastslaget schema med olika hastigheter men inte över 50 km/h. I nĂ€sta fas, under 400 sekunder, simuleras landsvĂ€gskörning och hĂ€r Ă€r maxhastigheten satt till 100 km/h. Efter tjugo minuter Ă€r körcykeln klar och man rĂ€knar ut brĂ€nsleförbrukning och koldioxidutslĂ€pp. DĂ„ förutsĂ€ttningarna i alla tester Ă€r sĂ„ lika sĂ„ finns hĂ€r en fördel â man kan nĂ€mligen jĂ€mföra de testade bilarna med varandra. Drar exempelvis bilmodell A tjugo procent mindre Ă€n bilmodell B sĂ„ visas det svart pĂ„ vitt. Men det gör ocksĂ„ att Olles nyköpta bil drar betydligt mer Ă€n den deklarerade förbrukningen. RĂ€tt eller fel? Det hĂ€r Ă€r det enda sĂ„ att sĂ€ga officiella testet som finns. Sedan gör mĂ„nga motortidningar egna tester som oftast stĂ€mmer bĂ€ttre överens med verkligheten.
av Staffan Swedenborg © CNP AB
mnytt.se MĂ€klarnytt och Motornytt
