Bo rustar upp två av Degerfors anrika fastigheter

Bo Sjöberg i trappuppgången som han renoverat så att den ansluter till hur det såg ut en gång i tiden. Trappen vrider sig uppåt, vilket Bo visar.

Anita Lindahl Rosenlind och Bo Sjöberg utanför huset på Jannelundsvägen 12. Anita har öppnat en kuriosa- och antikaffär i huset medan Bo ägnar all tid åt att rusta upp huset.

Bo Sjöberg från Karlskoga vet vad han ska göra på fritiden. Förra året köpte han fastigheten där gamla posten låg en gång i tiden på Jannelundsvägen. Nu håller han på för fullt med att rusta upp huset. Men inte nog med det. För ett par veckor sedan slog han till igen och köpte Frälsningsarmens lokaler på samma område.

Den mest avvikande byggnaden efter Jannelundsvägen är Bottsbol 1:105. Huset byggdes av Frans O Jonsson men det finns lite olika bud vilket år. Enligt några uppgifter startade bygget 1901 och enligt andra 1905. Det byggdes troligen av en byggmästare från Kristinehamn och uppfördes i sten och tegel med en grund av sintersten. Samma byggmästare byggde även fastigheten Port Artur som ligger ett kvarter in från Jannelundsvägen. Båda husen byggdes med torn.

En bild tagen runt 1910 innan fastigheten fick en tredje våning. På den tiden låg det ett bageri och en rak- och frisersalong i fastigheten förutom postkontoret.

Varför husen kom att skilja sig så mycket från de övriga husen i området kan ha sin förklaring i att ett kontrakt skrevs mellan dåvarande Kungliga Generalpoststyrelsen och Frans O Jonsson. I kontraktet krävde nämligen poststyrelsen att de skulle ha en lokal av en viss storlek och utseende. Kungliga Poststyrelsen fick också ett gediget hus. Bland annat göts ett kraftigt valv under halva källaren och tanken var att det skulle göra det omöjligt att kunna gräva sig in i postlokalen och kassavalvet som låg mitt i lokalen.  Runt 1910 var Jannelundsområdet fullt utbyggt och 1912 blev Jannelund municipalsamhälle. Degerfors blev sedan en egen kommun 1925.

Under årens lopp har Jannelundsvägen 12 haft olika hyresgäster men utseendet har sett ungefär likadant ut genom åren. Den stora skillnaden är att på 1950-talet byggdes en tredje våning på huset vilket fick det tidigare ståtliga tornet att få en mer undanskymd roll.
För ett par år sedan åkte Bo Sjöberg förbi fastigheten och fick uppmaningen att gå och titta på huset och han fick bra kontakt med husägaren John Johansson.
– Vi kom bra överens och började diskutera vilket ledde till att jag lade ett bud, berättar Bo Sjöberg. Jag kunde inte låta bli. Priset var vettigt och jag fick mycket för pengarna.

Förutom att själva huset gjorde ett bra intryck föll Bo för innergården som han upplevde som mycket charmig med bland annat ett stort körsbärsträd.
– Jag kände en riktig lust och inspiration när jag gick genom huset och såg vilka möjligheter det fanns, säger Bo.

Efter köpet har han sedan haft fullt upp med att renovera fastigheten. Jobbet började i april 2013 och han tog då tag i det mest akuta. Taket läckte på några ställen och hängrännorna som sett bättre dagar åtgärdades. Fasaden hade lite skador som måste lagas snabbt. I källaren stod två stora oljetankar och en gammal oljepanna som var konverterad till pelletseldning. Allt det här rev Bo ut och istället installerades ett bergvärmesystem.
– Vi borrade 900 meter fördelat på flera hål, säger Bo.
Med det gamla värmesystemet var det lite si och så med uppvärmningen. Pelletspannan var inte helt driftsäker och klarade stundtals inte att värma upp hela fastigheten. Numera har huset en behaglig värme som sprider sig i elementen.
Stammarna i huset har också bytts och fönstren har fått sig en välbehövlig upprustning med omkittning och ny målarfärg.
– Jag har nog målat- och kittat om runt 30 rutor, skrattar Bo.

Bo har tagit vara på de stora och ljusa fönstren i ett hörnrum med utsikt mot Jannelundsvägen.

Som det låter är han inte främmande för att hugga i. Bo har ett förflutet som verkstadsmekaniker och möbelsnickare och arbetar idag som slöjdlärare i Karlskoga. Jobbet på huset på Jannelundsvägen tar han tag i på helgerna och under skolloven.
– Jag har aldrig varit rädd för att arbeta och jag har nog mycket energi, säger Bo.

När allt blir klart har han ingen uppfattning om. Någon spikad plan för ombyggnaden finns inte.
– Det får bli färdigt när det blir färdigt och det handlar bara om att vara ihärdig, säger han.
Sedan några år tillbaka finns en pizzeria i husets västra del och tre lägenheter som var uthyrda tömdes på hyresgäster efter att Bo tog över. I bottenvåningen fanns en tom lokal och där har Bo tillsammans med särbon Anita Lindahl Rosenlind öppnat en antik- och kuriosabutik döpt till Boanita.

Så här blev resultatet sedan Bo målat och klätt in trapphuset med brädfodring.

Nu håller Bo på med att renovera de återstående rummen på nedervåningen och lägenheterna på övervåningen plus den gamla trappan upp till andra våningen. Eftersom huset är Q-märkt kan han inte måla och reparera hur han vill. I samråd med länsstyrelsen i Örebro har han diskuterat fram vilka typer av målarfärg som är lämplig samt vilka färgval som bör göras. Så långt det är möjligt skrapar Bo fram de gamla lagren av färg och bryter sedan färgen i samma ton. Själva färgen är riktig linoljefärg som han köper från färgfabriken Ovolin i Örebro.
Även isoleringen på vinden ska bättras på med ett tjockare lager av kutterspån.
När ombyggnaden i sinom tid blir klar kommer huset att få fyra lägenheter. En stor femrummare, en etta, en trea och en fyrarumslägenhet.

Nu kanske alla tror att Bo har fullt upp med huset i Jannelund. Så är det inte. Han äger ytterligare några fastigheter som kräver sina stunder och bara för någon vecka sedan köpte han ytterligare ett par fastigheter. Det mest spektakulära kanske är Frälsningsarméns gamla lokaler. Huset byggdes 1907 och här höll Baptistkyrkan till innan Frälsningsarmén kom in i bilden 1972.
Den andra nya fastigheten ligger på lite längre avstånd från Karlskoga där han bor. Den 17 februari tog han nämligen över en fastighet i Port Charlotte, femton mil söder om Tampa i Florida. Huset tänker han tidvis hyra ut möblerat med tillgång till bil och så får han också chansen att bo där själv, kanske för att ta en lite andhämtningspaus i allt reparationsarbete om inte annat.

av Björn Hallin