(D e t r o i t – U S A)
Har du tittat i backspegeln och trott att det ligger en Aston Martin bakom dig när det i själva verket är Fords nya familjebil Mondeo? Grillen tycks vara kopierad från den brittiska sportvagnsikonen och har gett bilen en omisskännlig identitet. Men vad alla inte vet är att modellen redan säljs i staterna under namnet Ford Fusion. USA fick ta hand om barnsjukdomarna medan vi i Europa får njuta av en tillförlitlig milslukare.
Ford Fusion klättrade upp på säljtoppen 2012 i USA och när den nu rullar in i våra försäljningshallar under det välkända namnet Mondeo så har jänkarnas version redan sålts i drygt 300 000 exemplar. Genom årens lopp har vi sett flera bilar som utvecklats på båda sidor Atlanten. En modell som verkligen sticker ut, även om den slutade byggas för några år sedan, är Chrysler Crossfire. Med sin superlånga huv och snävt rundade akter går den inte att ta miste på – men ännu extremare är bilens bakgrund…
Chrysler Crossfire är nämligen byggd på en plattform som hämtats direkt från Mercedes. Modellen kom till under perioden när Daimler och Chrysler var i union och skulle ta fram gemensamma modeller. För designen anlitades klassiska Karmann och den tyska Chryslern skruvades ihop hos Mercedes i Osnabrück. Åttio procent av komponenterna var hämtade från den lilla roadstern SLK 320. Crossfire fanns både som sportkupé samt cabriolet och under huven arbetade en treliters V6:a.
Cadillac Allante har om möjligt en ännu mer komplicerad uppväxt än Crossfire. I mitten på åttiotalet behövde Cadillac en sportigare modell och uppdraget gick till den legendariska italienska karosskräddaren Pininfarina. I specialinredda Boeing 747 Jumbojet flögs chassin från fabriken i Detroit till Italien. Där tillverkades och monterades karosserna på chassierna innan bilarna flögs tillbaka till Detroit för montering av motor och växellåda.
Tillverkningsprocessen var inte bara komplicerad utan själva flygplanet rymde bara 56 karosser, vilket gjorde Allante till den dyraste Cadillacen som någonsin tillverkats. Med två komplicerade flygresor över Atlanten före slutleverans till kund kom bara drygt 20 000 bilar att byggas.
Om vi säger Buick Regal är det inte många som reagerar, men betydligt fler nickar igenkännande om vi istället säger Opel Insignia. 2009 korades tysken till ”Årets Bil” i Europa och om Opel tidigare lite nedlåtande klassats som gubbmärke så var det Insignia som vände den trenden. Insignia räknas som en ”världsbil” med tillverkning i flera världsdelar och i England säljs bilarna som Vauxhall medan varumärket heter Holden i Australien.
I staterna finns inte Opel, men General Motors hittade en lösning och plötsligt lanserades Buick Regal. Det komiska i historien är att amerikanska Buick har haft samma imageproblem som Opel. Buickägaren är ofta en man i 80-årsålden eller en äldre dam med blått hår. Men även i staterna har man lyckats tvätta bort gubbstämpeln på Buick med den tyskbyggda Regalen.
General Motors har dock fått ett oväntat problem – för när tillverkningen av Buick Regal flyttades hem från Tyskland så började kunderna att klaga. Den tyska byggkvalitén och precisionen försvann någonstans på vägen. Att flytta tillverkningen mellan länder betyder inte alltid att man får det bästa från två världar.
Carl-Ingemar Perstad / © CNP AB