Ljudliga apparater som förändrade världen

3 juli, 2024 1,501 Views

När människan lärde sig spela in och spela upp ljud förändrades världen. I dag är det inspelade ljudet mer lättillgängligt än någonsin och en värld utan det är svår att föreställa sig. Genom åren har teknikerna för att spela upp ljud kommit och gått, från de tidiga vaxrullarna till våra dagars streaming som ger oss möjlighet att lyssna var och när vi vill. Månadens auktionskoll blickar bakåt i historien, på fonografer, grammofoner, bergsprängare och många andra av de sätt varpå inspelat ljud återgivits.

Den här ovanliga grammofonen där buddhan på toppen är en löstagbar högtalare tillverkades av Andia omkring 1925, och klubbades för över 62 000 kronor hos Balclis.

För oss som växt upp omgivna av inspelat ljud är det nog svårt att föreställa sig hur omvälvande det måste varit att för första gången höra en ljudinspelning. När Thomas Edison en dag på 1870-talet lyckades fånga och sedan spela upp några versrader på sin fonograf förändrade han i ett slag världen, nästan lika mycket som när han ett par år senare konstruerade den första praktiskt användbara elektriska glödlampan.

Från och med det ögonblicket var musik och det talade inte längre något enbart ögonblickligt. Det kunde registreras, spridas och, kanske mest omvälvande av allt, återupplevas. Tidigare hade musiken funnits i stunden, du hade behövt vara på plats för att höra den och kunde aldrig riktigt veta när eller ens om du skulle få chansen att höra den igen. Nu blev musiken mycket mer lättillgänglig och du kunde lyssna på den gång på gång på gång, närhelst du själv önskade.

Sedan dess har mycket hänt och via vaxrullar, stenkakor, vinylskivor, kassettband, cd och andra mer eller mindre framgångsrika ljudbärare, fonogram som det kallas med ett tjusigare ord, finns musiken i dag mer lättillgänglig än någonsin i och med att streamingen tagit över som dominerande distributionsform. Inspelat ljud har sedan länge blivit vardag, den inspelade musiken normen som alla som vill framföra en låt måste förhålla sig till. En populärkultur utan inspelad musik är ännu svårare att föreställa sig än 1870-talets häpnad över de första ljudinspelningarna.

Streamingens dominans till trots är intresset för fysiska ljudbärare stort. Vinylboomen har det pratats om i flera år, cd:n börjar även den öka i popularitet på andrahandsmarknaden och det finns passionerade samlare av såväl 78-varvsskivor som kassetter, ljudband, fonografrullar och i princip alla format som funnits, även de kortlivade som aldrig fick något större kommersiellt genomslag. Det pratas dock mindre om den utrustning som krävs för att spela upp fonogrammen, så låt oss titta lite närmre på denna.

Jukeboxar är eftertraktade både av samlare och retroentusiaster. Wurlitzers modell 2014 har plats för 52 vinylskivor och tillverkades enbart under 1957 vilket ihop med den tidstypiska designen gör den eftersökt. Det här exemplaret i gott bruksskick landade på 116 111 kronor när det såldes hos Formstad Auktioner i höstas.

*En annan Wurlitzer-jukebox, av modell 1015 från 1946, såldes för 130 000 kronor hos Stockholms Auktionsverk.*

Bergsprängare, som för den som till äventyrs inte är bekant med begreppet är en sorts bärbar musikanläggning, blev populära på 80-talet. De flesta av dem betingar inget större värde utan går för några få hundralappar, men det finns ett fåtal modeller som tilldrar sig intresse från samlare. Som denna Mark OA-8171 vilken enligt uppgift anses som en av få ”heliga graal”-modeller av bergsprängare. Klubbad för 6633 kronor hos Växjö Auktionskammare.

De som i dag lyssnar på musik från vaxrullar är antagligen få, men fonografer dyker då och då upp på auktion. Den här Edison-fonografen med dekorativ blå tratt från omkring år 1900 klubbades för 11 500 kronor hos Stockholms Auktionsverk Helsingborg

*Den här fonografen av märket Edison såldes ihop med ett 15-tal rullar för 6500 kronor hos Göteborgs Auktionsverk förra sommaren.*

Under 1880-talet utvecklade tysk-amerikanske Emile Berliner de första platta skivorna, ett format som med tiden skulle komma att konkurrera ut fonografrullarna som den dominerande ljudbäraren på marknaden. Här en förhållandevis tidig modell av spelare för skivor tillverkad av Columbia Phonograph Co. Härom året såld för 4000 kronor hos Göteborgs Auktionsverk.

Trattgrammofoner är populära, sannolikt mestadels tack vare sitt dekorativa värde även om det finns ett gott gäng 78-varvsentusiaster där ute, och går som regel för någon eller några tusenlappar på auktion. Den här från tidigt 1900-tal gick för 2800 hos Södermanlands Auktionsverk.

Vill du ha musik på stranden i sommar kan en portabel resegrammofon vara ett hett tips. Då de har ett betydligt mindre dekorativt värde än sina kusiner trattgrammofonerna och det därtill finns gott om dem blir de sällan särskilt dyra utan brukar gå att ropa in för några hundralappar. Här en från His Masters Voice som nyligen såldes för 300 kronor hos Auktionshuset Thörner & Ek.

Några decennier in på 1900-talet blev det vanligt med radiogrammofoner som i en enda möbel kombinerade både radio och grammofon. Det är möbler som trots att de är praktfulla och ofta har en stil många uppskattar går ganska billigt på auktion, sannolikt på grund av att de är ganska skrymmande och för de allra flesta i dag saknar ett praktiskt användningsområde. Man väljer hellre ett sideboard eller barskåp från samma tid då dessa utöver sitt inredningsvärde också går att använda. Möbeln på bilden gick för 350 kronor hos Frufällans Auktionshus.

Den här radiogrammofonen i teak från 1900-talets mitt ropades in för 350 kronor hos Thörner & Ek i höstas. Hade det varit en byrå eller ett skåp hade priset med stor sannolikhet blivit betydligt högre.