mnytt.se MĂ€klarnytt och Motornytt
Bara en vecka kvar till jul och gnistrande hÀrligt vintervÀder utanför fönstret. Med ett nytt nummer av Mnytt i brevlÄdan har du helgens lÀsning kirrad, sÄ hÀr kommer tips om vad du kan titta och lyssna pÄ nÀr du gosar ner dig under filten i soffhörnet.
SERIE I veckan snubblade jag lite slumpmÀssigt över arbetsplatskomedin Your pretty face is going to hell nÀr jag scrollade efter nÄgot sevÀrt pÄ streamingtjÀnsterna. Serien om demonen Garys jobbvardag i helvetet visade sig vara en liten pÀrla. Visst har man sett humor byggas kring arbetsplatsproblem som konkurrens mellan kollegor och krÀvande chefer förut och det uppfinns kanske inte direkt nÄgra hjul hÀr, men att allt utspelas i helvetet, att chefen Àr Satan sjÀlv och att arbetet gÄr ut pÄ att plÄga syndares sjÀlar ger det hela en lÀtt absurd inramning som gör att det ÀndÄ kÀnns frÀscht. Den premissen ger ocksÄ möjlighet till en relativt rÄ humor som kanske inte riktigt hade flugit i andra sammanhang. Med avsnitt som inte Àr mer Àn 10-11 minuter lÄnga Àr det perfekt att klÀmma in som ett avbrott i julstöket. Eller kanske nÀr barnen tittar pÄ julkalendern?
Tre sÀsonger finns pÄ HBO Max.
MUSIK NĂ„got annat jag snubblat över i veckan Jacob Ăhrvalls album HjĂ€rnan av och smajlet pĂ„, som slĂ€pptes tidigare i mĂ„naden. Albumtiteln och omslaget hade lĂ€tt kunnat förleda en att tro att det Ă€r outhĂ€rdligt spexig musik, men det vore att missta sig. Denna Ă„tminstone för undertecknad nya bekantskap bjuder pĂ„ mycket trevlig, Göteborgsindiedoftande pop pĂ„ svenska vars texter förvisso bĂ€r ett strĂ„k av humor men aldrig sĂ„ det tar överhanden. Och det handlar dĂ„ om underfundig ironi snarare Ă€n plojiga flabb. UtmĂ€rkt ny popmusik.
FILM Under mellandagarna – eftersom helgtipsen nu tar nĂ„gra veckors uppehĂ„ll tar jag mig friheten att blicka lite framĂ„t i tiden – visar tv-kanalerna mĂ€ngder av filmer i bĂ„de sina linjĂ€ra kanaler och respektive streamingtjĂ€nst. Vill man, och för mĂ„nga Ă€r det en jultradition lika viktig som pepparkakor, kan man knĂ€ppa pĂ„ tv:n nĂ€r man vaknar och sedan se pĂ„ film efter film tills det Ă€r dags att gĂ„ och lĂ€gga sig. TvĂ„ filmer i alla fall jag ska titta pĂ„ Ă€r Anderssonskans Kalle och Anderssonskans Kalle i busform frĂ„n tidigt 70-tal. Julen handlar mycket om nostalgi och för mig Ă€r dessa tvĂ„ filmer barndomsnostalgi i sin renaste form. NĂ€r jag föddes hade de redan ett drygt tiotal Ă„r pĂ„ nacken, men vi hade dem pĂ„ VHS, inspelade frĂ„n nĂ„gon tv-visning, nĂ€r jag vĂ€xte upp och sĂ„g dem gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng. Jag kommer definitivt inte tycka de Ă€r lika bra nu, och det jag uppskattar i dem kommer vara annat Ă€n dĂ„. DĂ„ visste jag inget annat Ă€n att det medverkande var de rollfigurer de portrĂ€tterade, nu kan jag se vilka jĂ€kla kanonnamn som finns i rollistan nĂ€r jag lĂ€ser den med den film- och nöjeshistoriskt intresserade blick jag lagt mig till med sedan jag vĂ€xt upp. Sickan Carlsson och Sten-Ă ke Cederhök sĂ„klart, men dĂ€r finns ocksĂ„ Gus Dahlström, Hjördis Petterson, Erik ”Kar de Mumma” Zetterström och mĂ„nga fler som nĂ€r filmerna gjordes egentligen sedan lĂ€nge passerat sin verkliga storhetstid. PĂ„ mĂ„nga sĂ€tt kan nog de bĂ„da filmerna sĂ€gas utgöra en nostalgisk blick tillbaka till vad den svenska filmen en gĂ„ng var. Baserade pĂ„ revykungen Emil Norlanders ungdomsroman om pojkstreck frĂ„n 1901 och med namn frĂ„n 30- och 40-talens filmer i rollistan, utspelar sig i vad man fĂ„r anta vara 1930-talet eftersom det i en av filmerna ingĂ„r en visning av 1935 Ă„rs SmĂ„lĂ€nningar (Ă€ven det en utmĂ€rkt film för övrigt, och en typisk förgasarfilm) Ă€r det ingen vĂ„gad tanke att regissören Arne Strivell, född 1926, velat göra filmer som dem han mindes frĂ„n sin egen barndom. Som en dröm om ett sorglöst dĂ„ som aldrig existerat annat Ă€n i backspegeln. Att det Ă€r just SmĂ„lĂ€nningar de tittar pĂ„ i filmen skĂ€nker för övrigt det hela en viss metanivĂ„ dĂ„ Sickan Carlsson, som spelar Anderssonskan, hade den kvinnliga huvudrollen i den filmen. Det Ă€r alltsĂ„ sitt eget nĂ€ra 40 Ă„r yngre jag hon kommenterar. För just Sickan innebar filmerna om Anderssonskans Kalle för övrigt nĂ„got av en Ă„terkomst pĂ„ vita duken. Hon hade vid det laget inte medverkat i nĂ„gon lĂ„ngfilm pĂ„ över tio Ă„r, och trots att hon levde Ă€nda till 2011 gjorde hon inte heller mer Ă€n nĂ„gra fĂ„ filmroller dĂ€refter. Man kan nog anta att hon kĂ€nde sig ganska nöjd efter att ha snittat mer Ă€n en film om Ă„ret i nĂ€ra 30 Ă„r under perioden 1932-1961.
Vilka filmer ska du sjÀlv se i jul?
Med det önskar vi alla lÀsare en god jul och ett gott nytt Är! Helgtipsen Àr tillbaka igen efter helgerna.
Nicklas RemmegÄrd
