Långhelg och därmed helgtips redan på torsdag. Vi tipsar om en bok att plöja igenom, en emotsedd skiva att lyssna på och så ett knippe filmer och program för att fira en aldrig inaktuell 100-åring. Mycket nöje!
BOK De flesta av oss skulle aldrig helt oförhappandes släppa in en fullkomlig främling i våra hem. Men tänk om främlingen kom i form av ett gulligt kramdjur? Ett kramdjur som kan röra sig fritt, som beter sig som ett husdjur, som har kameror som ser allt du gör och som styrs av någon som kan finnas var som helst på jorden? I Samanta Schweblins roman Kentukis sprids dessa kramdjur – kentukis – över världen i en rasande fart. Alla vill ha eller styra en kentuki.
I romanen, som till sin form är vad förlaget kallar en episodroman, görs nedslag hos en rad av dessa människor. Några träffar vi bara en gång, andra återkommer. Där finns den äldre peruanska kvinnan Emilia som vakar över unga Eva i Erfurt, förälskade Shi-Xu, Camilo som skaffar kentukis till ålderdomshemmet han förestår, Grigor som gjort en business på att sälja vidare ”färdiga” kentukiliv, Alina som skaffar en kentuki för att mota tristessen i konstnärskolonin dit hennes partner den store konstnären dragit med henne, och många fler. Episoder som trots att de så vitt vi vet aldrig korsas väver en helhet större än delarna, och blir en berättelse om inte bara teknologi, övervakning och vår tids drift att såväl visa upp som att nyfiket glutta på andra människors privatliv, utan också om ensamhet och människans eviga längtan efter sällskap och sammanhang, av att höra till och betyda något för någon. Om längtan bort, att vara någon annan och att få leva i en annan värld.
Det är en roman som väcker tankar och frågor, men gör det på ett lättillgängligt, underhållande och berörande vis. Du kommer le, du kommer känna en skärande medkänsla, du kommer skakas om och du kommer otvivelaktigt ställa dig frågan om du hellre skulle äga eller styra, ha eller vara en kentuki. Läs den!
MUSIK Imorgon, fredag, släpper Jocke Berg det soloalbum som helt överraskande annonserades för ett par veckor sedan. Då inget singelsläpp föregått albumet är det svårt, för att inte säga hart när omöjligt, att veta vad man kan förvänta sig. Får vi syntpop a la 10-talets Kent, fläskigt gitarrmangel, lågmälda visor eller kommer det låta som när han på senare år skrivit musik åt andra? Det återstår att se. Det enda jag vet är att nyheten om albumet, Jag fortsätter glömma, fick mig att inse hur mycket jag saknat den där så särpräglade rösten och den Bergska lyriken sedan Kent tackade för sig. Min nostalgiska sida hoppas att man som kentfan kommer känna igen sig, en annan del av mig hoppas på att bli fullkomligt överraskad. Men alldeles oavsett är det i min lilla värld ett av de mest emotsedda skivsläppen i år. Tystnaden inför släppet minskar inte direkt nyfikenheten.
Jag fortsätter glömma släpps 27 maj.
TV Med anledning av att Povel Ramel på onsdag skulle ha fyllt 100 år viger SVT1 hela lördagskvällen (nåja, två timmar åtminstone) åt Kulturstudion special: Povel Ramel 100 år. Programledaren Malin J Bååth och den nyligen Piratenprisetprisade Kalle Lind träffar artister som samarbetat med Povel varvat med inslag från en minneskonsert som genomfördes tidigare i år. Därutöver finns ett antal av de filmer Povel gjorde och/eller medverkade i att se på SVT Play. Hoppsan!, som driver med 50-talets moralpanik kring tecknade serier; klassiska komedin I rök och dans, som väl i huvudsak kan beskrivas som en rad sketcher med Martin Ljung i de flesta huvudroller; musikaliska komedin I dur och skur där Povels schlagerförfattare anställer en barnflicka (Alice Babs) som visar sig vara oväntat bra på att sjunga; och så Ratataa eller The Staffan Stolle story, en mycket rolig komedi i regi av Hasse Ekman, där vi bland annat får höra klassiska Povelmelodin Var är tvålen?.
Därtill finns en hel del Povel på Öppet arkiv. Bland annat musikalen Funny Boy från sent 50-tal (i vilken Martin Ljungs klassiska Fingal Olsson-sketch framförs), ett par Knäppupprevyer från tidigt 60-tal och programmet Povel gjorde ihop med Hasse Alfredson för att inviga TV1 hösten 1969. Läge för Povelhelg!
Nicklas Remmegård