Att ta ett uppdrag som god man kan berika livet. Samtidigt hjälper den som ställer upp en medmänniska att få vardagen att fungera.
– Jag ångrar mig inte en sekund, säger Ingemar Roselin, som har flera olika uppdrag.
Att en god man lika väl kan vara en kvinna har nog de flesta förstått, men det är inte alltid självklart vad som döljer sig bakom den lite ålderdomliga benämningen.
I stora drag handlar det om att hjälpa till med saker som kan kännas övermäktiga eller svåra för den med exempelvis psykisk ohälsa.
Den person som får hjälp kallas huvudman och ofta har den gode mannen hand om huvudmannens ekonomi.
Eva Lundmark Andersson började som god man 2012.
– Jag hade haft fyra barn hemma som flyttade nästan samtidigt, så det blev lite tomt och jag fick tid över, berättar hon.
En liten annons i kommuntidningen I frêske lufta gav idén, och hennes första huvudman blev en äldre herre.
– Jag fick verkligen lära mig jättemycket. Han hade skulder som behövde redas ut och det blev många olika kontakter, säger hon.
Idag har hon ett uppdrag som god man, ett förmyndarskap för en person under 18 år och fem förvaltarskap.
Att vara förvaltare innebär att man sköter huvudmannens ekonomi helt och hållet. Personen kan inte ingå egna avtal utan får pengar i portioner.
Den som har en god man har däremot tillgång till sina egna konton och kontokort.
En vanlig del av uppdraget är att betala räkningar och ofta ställs posten om så att alla räkningar kommer hem till förvaltaren eller den gode mannen. Det kan också handla om skuldsaneringsfrågor, beställning av läkarbesök, eller att hjälpa till att söka ny lägenhet.
En gång i månaden har man i regel kontakt med sin huvudman, men det handlar inte om sociala besök. Däremot kan en del av uppdraget vara att ordna en kontaktperson eller ett boendestöd.
– Det känns väldigt meningsfullt att kunna hjälpa en annan människa, säger Eva, som menar att man behöver vara noggrann, tålmodig och empatisk för att klara uppdraget bra.
– Du får inte vara en person som tar åt dig av oberättigad kritik, säger hon.
Både som god man, förvaltare och förmyndare får uppdragstagaren ett arvode. Storleken avgörs av typ av uppdrag och den tidsåtgång som beräknas.
– Det här är ju inget man gör för ersättningen, men samtidigt känns det kul att få lite extra pengar, säger hon.
Ingemar Roselin är en annan av de gode män som finns i Storfors. För hans del började uppdragen under flyktingvågen.
– Jag fick frågan om jag kunde ställa upp från en släkting som jobbade på ett HVB-hem för ensamkommande, säger Ingemar, som är glad att han tackade ja.
Idag har han fem olika uppdrag varav tre gäller ensamkommande ungdomar.
– Jag har lärt mig massor och fått hitta många olika kontaktvägar. Samtidigt har jag fått hjälpa unga som behöver lite stöd i början av vuxenlivet. De har varit fulla av liv och idéer och jag har kunnat hjälpa med mina egna erfarenheter, säger han.
När det gäller ungdomarna har han träffat dem en gång i veckan, bland annat för att dela ut matpengar.
I uppdragen för äldre personer håller han oftast kontakt ett par gånger i månaden.
Där kan det också handla om att ha en bra relation med hemtjänsten och kanske hjälpa till med saker som att boka färdtjänst, göra större inköp, hjälpa till med avtal eller annat som behövs för att vardagen ska fungera bra.
– Som god man behöver man vara rak och ärlig samt ha lätt att ta och ge kritik. Man får inte lova saker som man inte kan uppfylla, säger Ingemar, som betonar att det är viktigt med förtroende och att personkemin stämmer.
– Man kan självklart avsäga sig ett uppdrag som inte fungerar, så man behöver inte vara rädd att prova. Behovet är väldigt stort och man gör verkligen en god insats för en medmänniska, säger han.
Text & foto: Eva Wiklund
Kristinehamn, Degerfors, Filipstad, Karlskoga och Storfors kommuner har tillsammans Östra Värmlands överförmyndarnämnd. Det gemensamma kansliet ligger i Kristnehamn. Just nu finns ett stort behov av både gode män och förvaltare. Du hittar information och ett formulär för intresseanmälan på webbsidan: kristinehamn.se/godman