Klassisk värmekälla som håller än

Kakelugnen så som vi känner den är resultatet av en energikris. Under 1700-talet rådde brist på ved i Sverige, och effektivare metoder för uppvärmning behövdes. Vintern 1767 fattade rikets råd (den tidens regering) beslutet att ge arkitekten Cronstedt och militären Wrede i uppdrag att ta fram en energisnålare eldstad för uppvärmning av hushållen.

Några månader senare presenterades en kakelugn som istället för att leda de heta rökgaserna rakt ut genom skorstenen höll kvar värmen i konstruktionen tack vare ett snillrikt system av rökkanaler. Detta innebar att ta vara på mer av energin i veden och därmed behövde mindre ved för uppvärmningen. Cronstedts och Wredes kakelugn blev en succé och kakelugnen var under lång tid den dominerande värmekällan i hemmen, men i takt med att elektricitet och centralvärme byggdes ut minskade dess betydelse.

Många kakelugnar revs då ut, men kakelugnen har ändå levt vidare, om än kanske mer för gemyt eller för att bevara ett rums karaktär än för uppvärmning. På senare år har det dock skett ett uppsving för kakelugnen även som värmekälla.
Moderna kakelugnar är än idag byggda enligt Cronstedts och Wredes grundkonstruktion. Genom utveckling av exempelvis material och olika tekniska lösningar har dock ugnarna blivit ännu mer effektiva. En av de större tillverkarna av kakelugnar utlovar en verkningsgrad på ända upp till 92%, och många ugnar är utrustade med fläktar för bättre värmespridning. Idag finns också så kallade vattenmantlade kakelugnar som går att koppla till husets befintliga värmesystem för att exempelvis värma upp element eller duschvattnet.
Kakelugnens utseende har växlat i takt med modets skiftningar. Idag går den att få i praktiskt taget vilken färg eller form som helst, men påfallande många av ugnarna på marknaden är byggda i den vita jugendstil som kommit att utgöra sinnebilden för den mysigt gammaldags kakelugnen.

Text: Nicklas Remmegård

Dela på Facebook

Twittra

E-post