– Stavgång är perfekt i alla åldrar. Genom stavarna får man upp pulsen och blir snabbare svettig, men det gäller att använda dem rätt, säger Urho.

Urho Kekkonen: Träning ger ett starkt psyke

30 januari, 2020 1,505 Views

”Är man fysiskt stark så blir man psykiskt stark”.
Den devisen har finske Urho Kekkonen levt efter sedan han som 18-åring kom till Sverige och fick jobb i smedjan på Bofors.

Redan som tioåring placerades han på uppfostringsanstalt i Finland av sin alkoholiserade far. Han berättar att misshandel av föreståndaren och mobbing av de äldre killarna var vardag. Den tuffa uppväxten har satt spår, men också gett honom en vilja av stål och starka principer som han har burit med sig genom livet.
– Vår föreståndare trodde att man blev lydigare efter varje risbastu, ungdomarna skulle underkasta sig kommunisternas principer, säger Urho, som har en helt annan princip; att försvara den verkliga friheten.
– Därför har jag varit i hemvärnet i 45 år, säger Urho, som också jobbat mycket med bevakningshundar som han både tränat och tävlat med.

***Den stora pokalen ska Urho skänka till hemvärnet.***

De första åren på uppfostringsanstalten var allra värst. Som femtonåring fick han byta ungdomshem och kom med i ett timmermansgäng. Där fick han lära sig hantverksyrket, men också börja träna i en skidgrupp. Självklart fick alla grabbarna tälja sina egna skidstavar av gran. Redan som 18-åring, när han fick lämna uppfostringsanstalten, reste Urho till Sverige med sin äldre bror för första gången. De lyckades skrapa ihop pengar till en färjebiljett och liftade sedan till Värmland där brodern varit krigsbarn.
Några dagar senare var både arbete och bostad ordnat – och fram till första lönen fick bröderna handla på kredit.
– Det var min lyckligaste tid i livet. Plötsligt hade jag trygghet, jobb, bostad och mat, berättar Urho.
Efter ett års militärtjänstgöring i Finland återvände han till Sverige, fick återigen jobb på Bofors och kunde planera för framtiden. Att leta upp en idrottsförening, börja träna och kanske tävla var ett av hans första mål när arbete och bostad var ordnat.
– Äntligen kunde jag börja leva som en fri människa. Jag bestämde mig för att skaffa riktiga vänner och att aldrig berätta för någon om mitt helvete i Finland, säger han.

FK Bofors blev hans hemmaklubb och där satsade han på friidrott med bland annat löpning och spjutkastning. Han har också åkt minst 15 Vasalopp varav tolv under eget namn och några genom att hoppa in för andra som blivit sjuka.
1966 satte han nytt värmländskt rekord i spjut med 65,87 meter och han har sammanlagt tagit åtta DM-titlar; fem i spjut, två i tiokamp och en i femkamp.
– Det är något speciellt med spjut. Det heter ju spjutkastning, men egentligen slungas spjutet iväg och när allt stämmer är det en väldigt skön känsla, säger han.

1966 satte han nytt värmländskt
rekord i spjut med 65,87 meter.

Hemma i huset utanför Karlskoga har han buntar av träningsdagböcker där man kan följa både väder och träningsmängd under årets alla dagar. De allra flesta dagar har innehållit träning i någon form.
Numera, som 82-åring, är stavgång den dominerande träningsinsatsen.
– Stavgång är perfekt i alla åldrar. Genom stavarna får man upp pulsen och blir snabbare svettig, men det gäller att använda dem rätt, säger han.
Armarna ska vara i 45 grader och stavarna ska användas för att skjuta kroppen framåt ordentligt, då får man ut maximal effekt menar Urho.
Styrketräning har också varit viktigt under hans idrottskarriär, men han har jobbat för att få uthålliga muskler – inte stora muskler.

– För att få uthålliga muskler ska man träna med lite lättare vikter, så lätta att man orkar göra samma rörelse 30 gånger, säger Urho, som flera gånger återkommer till det faktum att rökning och alkohol förstör kroppen och gör träningen mindre verkningsfull.

– Jag är så glad att jag varken rökt eller druckit alkohol under mitt liv, säger Urho, som också kan tacka den nyktra inställningen för hustrun Florence. Det var nämligen när han som nykter chaufför skjutsade sina arbetskamrater till dans på Kupolen i Karlskoga som lyckan slog till. Idag kan de se tillbaka på över 60 år tillsammans.
– Nyårsafton 1959 glömmer jag aldrig. Vi gifte oss i maj 1960 och har hållit ihop sedan dess. Vi har både barn, barnbarn och barnbarnsbarn tillsammans, säger han.

Urho kan idag se tillbaka på ett aktivt liv där idrotten spelat stor roll och varit en stor orsak till välbefinnande och styrka. Han utbildade sig också till specialinstruktör, tränare och domare via Svenska Friidrottsförbundet. Genom detta har han fått föra sina kunskaper och sin inspiration vidare till yngre generationer.
– Dagens ungdomar måste hitta motivation och ta mer egna initiativ. Träning kan ge helt nya dimensioner i livet, men det viktiga är att aldrig ge upp när det känns tungt. Man ska inte vara rädd för motstånd för det är inte i medvind utan i motvind som en drake stiger, säger Urho, som bland annat använt den styrka han fått genom idrotten för att driva eget företag i husvagnsbranschen och för att hjälpa andra fram inom idrotten.

En bok om Urhos liv, fr.o.m 1947 t.o.m 2020 kommer ut under våren 2020.