Sven Frödin, en av de stora inom vÀrmlÀndskt konstnÀrskap, visas just nu pÄ Kristinehamns konstmuseum.
Sven Frödin föddes 1921 i Karlstad, utbildade sig vid Konstfack och arbetade som teckningslÀrare pÄ Karlstad kommunala flickskola. Han finns representerad i Nationalmuseets och Moderna museets samlingar och sjÀlvklart Àven pÄ VÀrmlands museum. Dessutom finns hans konst i mÄnga andra offentliga miljöer, bland annat pÄ vÄrdcentralen i Grums dÀr nÄgra av hans fÀrgstarkare motiv pryder vÀntrum och vÀggar.

FormsprÄket i Frödins konstnÀrskap
Sven Frödin var tekniskt mycket skicklig och verken som visas pÄ Konstmuseet Àr genomgÄende akrylmÄlningar.
Frödin mÄlade med pensel men det Àr nÀstintill omöjligt att upptÀcka penseldragen i hans bilder. De bjuder in betraktaren att leka med i en vÀrld av fÀrgskiftningar, geometriska symboler och varianter av den s.k. pilformen som han utvecklade i slutet av 1960-talet och som kommit att bli hans signum, berÀttar museipedagogen Jenny Brolin.
UtstÀllningen pÄ Kristinehamns konstmuseum Àr uppdelad i ett svartvitt rum och ett fÀrgrum som utstÀllningens curator Bertil Bengtsson kallar dem. De svartvita, grÄskaliga verken upptar hela den stora utstÀllningshallen och Àr de verk som Frödin skapade under senare delen av karriÀren, mestadels under 1980- och 1990-talen.
I fÀrgrummet dominerar starka fÀrger sÄsom rött, gult, grönt, blÄtt.
Men fÀrgen fick ge vika till fördel för formsprÄket. Frödin beskrev det som att det kÀndes som att tala tvÄ sprÄk samtidigt, ett formsprÄk och ett fÀrgsprÄk och han valde att koncentrera sig pÄ det förstnÀmnda, berÀttar Jenny Brolin vidare.
Som konstnÀr i VÀrmland Àgnade sig Frödin i början, liksom andra konstnÀrer, Ät landskapsmÄleri men kÀnde sig aldrig riktigt engagerad eller hemma i det uttrycket. Han var inspirerad av den ryska mÄlaren Kandinsky som studerade geometriska former och benÀmnde dessa utifrÄn olika fÀrger. Frödin var dessutom matematiskt och filosofiskt intresserad och bakom hans verk finns en minutiös noggrannhet.

mitten: Rent spel 12-88 âTill Webernâ, Sven Frödin, akryl (1988) Ă€gs av Walmet.
Hann aldrig stÀlla ut i Kristinehamn under sin levnad
Det Àr nu över femton Är sedan nÄgon presenterade hans konst och det fanns, under hans levnadstid, lÄngtgÄende planer pÄ att han skulle göra en utstÀllning pÄ Panncentralen i Kristinehamn. Det blev tyvÀrr inte av dÄ. UtstÀllningen som idag visas i Kristinehamn bestÄr av ett urval av konstverk frÄn privata och offentliga samlingar. Men varför heter utstÀllningen Sven Frödin och den visuella musiken dÄ? Frödin komponerade sina mÄlningar likt en tonsÀttare arbetar med sitt partitur. Det gÄr, enligt curator Bertil Bengtson, att inte tala om Frödins konstnÀrsskap utan att komma in pÄ den seriösa konstmusiken och dÀrav titeln pÄ utstÀllningen.
Sven Frödin och den visuella musiken pÄgÄr till och med 9 februari 2020. Parallellt med Sven Frödin visas ocksÄ delar av museets samlingar i lokalen Kvadraten.
Slavhandel tema pÄ vÄrens kommande utstÀllning
I slutet av februari byter konstmuseet utstÀllare och tema. DÄ gör Carl Johan de Geer en landning i Kristinehamn med sin utstÀllning SlÀkten och slavarna dÀr han belyser sin slÀkts mörka historia som slavhandlare. De Geer har under sina mer Àr 50 Är som verksam konstnÀr verkat inom mÄnga olika omrÄden och kÀnns nog för de flesta igen som producent till barnprogrammet TÄrtan (1972).
UtstÀllningen Àr producerad av Norrköpings Konstmuseum och visas pÄ Kristinehamns konstmuseum mellan 29 februari och 3 maj 2020.
Text Jenny Brolin & Nina Simonen
Foto: Nina Simonen.
mnytt.se MĂ€klarnytt och Motornytt