Sven Frödins nära koppling till musiken kan upplevas genom att lyssna på utvalda stycken av bl a J.S. Bach och Frank Zappa.

Värmländsk storhet på Kristinehamns konstmuseum

Sven Frödin, en av de stora inom värmländskt konstnärskap, visas just nu på Kristinehamns konstmuseum.

Sven Frödin föddes 1921 i Karlstad, utbildade sig vid Konstfack och arbetade som teckningslärare på Karlstad kommunala flickskola. Han finns representerad i Nationalmuseets och Moderna museets samlingar och självklart även på Värmlands museum. Dessutom finns hans konst i många andra offentliga miljöer, bland annat på vårdcentralen i Grums där några av hans färgstarkare motiv pryder väntrum och väggar.

Rota 1B, Sven Frödin, akryl (1983-87)

Formspråket i Frödins konstnärskap
Sven Frödin var tekniskt mycket skicklig och verken som visas på Konstmuseet är genomgående akrylmålningar.
Frödin målade med pensel men det är nästintill omöjligt att upptäcka penseldragen i hans bilder. De bjuder in betraktaren att leka med i en värld av färgskiftningar, geometriska symboler och varianter av den s.k. pilformen som han utvecklade i slutet av 1960-talet och som kommit att bli hans signum, berättar museipedagogen Jenny Brolin.
Utställningen på Kristinehamns konstmuseum är uppdelad i ett svartvitt rum och ett färgrum som utställningens curator Bertil Bengtsson kallar dem. De svartvita, gråskaliga verken upptar hela den stora utställningshallen och är de verk som Frödin skapade under senare delen av karriären, mestadels under 1980- och 1990-talen.
I färgrummet dominerar starka färger såsom rött, gult, grönt, blått.
Men färgen fick ge vika till fördel för formspråket. Frödin beskrev det som att det kändes som att tala två språk samtidigt, ett formspråk och ett färgspråk och han valde att koncentrera sig på det förstnämnda, berättar Jenny Brolin vidare.
Som konstnär i Värmland ägnade sig Frödin i början, liksom andra konstnärer, åt landskapsmåleri men kände sig aldrig riktigt engagerad eller hemma i det uttrycket. Han var inspirerad av den ryska målaren Kandinsky som studerade geometriska former och benämnde dessa utifrån olika färger. Frödin var dessutom matematiskt och filosofiskt intresserad och bakom hans verk finns en minutiös noggrannhet.

Vä: Rent spel, Sven Frödin, akryl (1976), hö: Rent spel, Sven Frödin, akryl (1972),
mitten: Rent spel 12-88 ”Till Webern”, Sven Frödin, akryl (1988) ägs av Walmet.

Hann aldrig ställa ut i Kristinehamn under sin levnad
Det är nu över femton år sedan någon presenterade hans konst och det fanns, under hans levnadstid, långtgående planer på att han skulle göra en utställning på Panncentralen i Kristinehamn. Det blev tyvärr inte av då. Utställningen som idag visas i Kristinehamn består av ett urval av konstverk från privata och offentliga samlingar. Men varför heter utställningen Sven Frödin och den visuella musiken då? Frödin komponerade sina målningar likt en tonsättare arbetar med sitt partitur. Det går, enligt curator Bertil Bengtson, att inte tala om Frödins konstnärsskap utan att komma in på den seriösa konstmusiken och därav titeln på utställningen.
Sven Frödin och den visuella musiken pågår till och med 9 februari 2020. Parallellt med Sven Frödin visas också delar av museets samlingar i lokalen Kvadraten.

Slavhandel tema på vårens kommande utställning
I slutet av februari byter konstmuseet utställare och tema. Då gör Carl Johan de Geer en landning i Kristinehamn med sin utställning Släkten och slavarna där han belyser sin släkts mörka historia som slavhandlare. De Geer har under sina mer är 50 år som verksam konstnär verkat inom många olika områden och känns nog för de flesta igen som producent till barnprogrammet Tårtan (1972).
Utställningen är producerad av Norrköpings Konstmuseum och visas på Kristinehamns konstmuseum mellan 29 februari och 3 maj 2020.

Text Jenny Brolin & Nina Simonen
Foto: Nina Simonen.