Etterfoder till vårens blommor

På andrahandsmarknaden går det att finna allt till hemmet. Allt som människor använt i gångna tider fram till idag kommer förr eller senare ut till försäljning på auktion, i antikbutik eller på loppis. Nu till våren kan det vara trevligt att hitta något fint att plantera sina växter i, så varför inte leta efter begagnade ytterfoder.

De äldsta beläggen för att vi i Sverige odlat krukväxter är från 1500-talet. Det var dock inte särskilt vanligt förekommande och först under 1700-talet dyker fler krukväxter upp i de finare hemmen. Inte förrän på 1800-talet exploderade intresset och snart hade alla blommor inomhus. Samtidigt med denna utveckling följde en ökad efterfrågan och produktion av ytterfoder.

Stilmässigt så följde ytterfodren den allmänna trenden. På 1800-talet förekom de ofta med brokiga mönster och färger. I Sverige så var Gustavsberg och Rörstrand stora tillverkare av ytterfoder i flintgods (lergods med flinta i som glaserades) och dessa pjäser har kommit att kallas ’majolika’ eftersom de liknades vid sydeuropeisk renässansfajans. Under 1900-talet stramades formerna åt, fler tillverkare kom in på marknaden och materialvalen varierade mer; porslin, glas, silver är några exempel.

Från cirka 1920-talet började formgivare intressera sig för ytterfoder och kända namn kan ofta knytas till de objekt som säljs på auktion. Några kända svenska exempel är Ewald Dahlskogs ’Tellus’ som tillverkats av Bo fajans, Josef Franks ’Hortus’ som först framställdes i mässing men sen kom att göras i glas vid Reijmyre och säljas av Svenskt tenn samt Prins Eugens ’Waldemarsudde’ i  porslin producerat av Gustavsbergs porslinsfabrik.

av Anna Englöd, Kulturvetare

Ytterfoder, Josef Frank för Firama Svenskt Tenn, Reijmyre glasbruk. Värdering 1500 kr. Klubbslag 3200 kr.

Ytterfoder, Ewald Dahlskog. Tellus, Bo Fajans.

Ytterfoder, Prins Eugen, Waldemarsudde, Gustavsberg.
Värdering 2000 kr. Klubbslag 1300 kr.

 

Leave a Reply