Idag tar vi vår ambulanssjukvård som en självklarhet och den räknas faktiskt till Europas främsta. Hur frustrerande är det då inte att veta att liv kan räddas, men inte får ingripa på grund av risk för stenkastning eller beskjutning. Det var länge en dyster vardag i delar av USA och nu har den bistra verkligheten även spridit sig till Sverige. Men det finns också en positiv sida från andra sidan Atlanten som revolutionerat svenska ambulanser.
Det är inte så förfärligt många år sedan våra svenska ambulanser bemannades av personal som i praktiken bara hade körkort. Idag är det en rullande akutmottagning med specialistutbildad personal som kommer när du slår 112. Under inspelningar för TrafikMagasinet, som sändes i Sveriges Television under 25 år, följde jag ambulanspersonalen i USA och de hade något som var helt okänt hos oss. Nämligen ”paramedics” – alltså akutsköterskor som bemannade varje ambulans.
När vi larmades till en skottlossning utanför ett bankkontor i Burbank, Kalifornien, tog en paramedic snabbt och säkert hand om den skottskadade medan den andra hade radiokontakt med sjukhuset och fick direktiv av läkaren. Ambulanserna var stationerade i brandstationen och vid ett tillfälle larmades vi till en hjärtpatient som fallit ihop på gatan. I samråd med läkaren över radion stabiliserades patienten och räddades till livet. Inslaget väckte stor uppståndelse när det sändes och många undrade varför inte Sverige hade samma system.
På jakt efter svaret besökte jag och mitt tv-team Södersjukhuset i Stockholm. Detta var tidigt åttiotal och killarna vi intervjuade i ambulansen var nyanställda. Den ene berättade att han var arbetslös svetsare som äntligen fått jobb. När jag frågade om hans kvalifikationer ruskade han bara på huvudet. ”Jag vet inget om sjukvård och är livrädd varje gång vi åker ut på ett larm. Vi lastar in patienten och kör så fort vi kan till sjukhuset, det är det enda vi kan göra” blev svaret.
Sjukvårdsministern visade sig lika okunnig, men lovade på stående fot en sjuveckorskurs som infördes samma år. Nu skulle det inte längre räcka med bara körkort för att jobba i akutambulans. Sedan dess har kraven ökats i omgångar och vi ligger i topp när det gäller att föra ut akutvården till olyckplatsen, då mycket av de livräddande insatserna flyttats från akuten till vägkanten.
I USA har man gått ännu ett steg längre för att rädda liv. Trycket på akutsköterskorna i ambulanserna blev för stort när det var tätt mellan larmen – samtidigt spelade de sysslolösa brandmännen basket på bakgården i väntan på nästa larm. Vad man gjorde var att ge brandmännen utbildning i akutsjukvård och när larmet går är det i många delstater en brandbil som kommer först till skottlossningen eller hjärtpatienten.
Med hjälp av högkvalitativa akutväskor så stabiliseras patienten och en bra stund senare kommer ambulansen som sköter transporten till sjukhuset. Tanken är att det aldrig ska bli en onödig väntan bara för att det fattas ambulanser och systemet fungerar utmärkt. Sedan finns det, i USA liksom i Sverige, vissa stadsdelar där det krävs poliseskort när larmet går oavsett hur vältränad akutpersonalen är.
Carl-Ingemar Perstad / CNP AB