NÀr Humanistiska Föreningen i Karlskoga sparkade igÄng sitt höstprogram fick man besök av Marcus Carlsson, den i Karlskoga uppvuxne filmregissören som under Äret gjort succé med hyllade dramat Biodlaren. Det blev en kvÀll dÄ han inte bara berÀttade om sin vÀg till strÄlkastarljuset, utan ocksÄ gav en inblick i det arbete som ligger bakom en lÄngfilm.
NÀr Biodlaren gick upp pÄ biograferna i vÄras fick den bÄde fina recensioner och lockade en hel del biobesökare. NÀr Marcus Carlsson nu besöker hemstaden Karlskoga för ett framtrÀdande hos Humanistiska Föreningen har Àven det lockat en hel del Ähörare till KÀllaren i Folkets hus.
Han berÀttar om sin resa frÄn att ha börjat med teater pÄ Skrantahuset i tidig barndom, via Kulturskolan och Lyset till mötet med universitetsvÀrlden nÀr han blev antagen till regilinjen pÄ Filmhögskolan i Göteborg.
– Lyset var viktigt, sĂ€ger han och lyfter fram föreningslivets betydelse för att sĂ€rskilt pĂ„ mindre orter ge möjligheter att prova pĂ„ och hitta sin grej.
– Jag fick springa runt pĂ„ teatern och prova pĂ„, och har velat bli regissör sedan dess.
Sin första lÄngfilm, Heja Degerfors, gjorde han för nÀra 20 Är sedan och han minns en darrig premiÀr.
– Den hade premiĂ€r pĂ„ Göteborgs filmfestival 2008 och dĂ„varande kulturministern, som hade koppling till Degerfors, hade sagt att skulle hon se en film dĂ€r sĂ„ var det Heja Degerfors, dĂ„ blev man lite nervös, sĂ€ger han med ett leende.
Biodlaren Ă€r Marcus Carlssons fjĂ€rde lĂ„ngfilm, och den hittills mest framgĂ„ngsrika. Sedan premiĂ€ren i april, dĂ„ den togs emot varmt av kritikerna, har den visats pĂ„ omkring 200 biografer och setts av 25 000 biobesökare â en bra siffra i svensk kontext. FramgĂ„ngen Ă€r kronan pĂ„ en lĂ„ng process, arbetet med filmen frĂ„n idĂ© till fĂ€rdig film pĂ„gick i nĂ€stan tio Ă„r, och under kvĂ€llen bjuder Marcus pĂ„ inblickar i produktionen.
– Jag jobbar pĂ„ ett speciellt sĂ€tt nĂ€r jag gör film, sĂ€ger han och berĂ€ttar att han exempelvis inte har nĂ„gra klassiska provfilmningar utan gĂ„r mycket pĂ„ energi nĂ€r han trĂ€ffar folk.
MÄnga av rollerna i Biodlaren görs av amatörer och för att hitta dem höll man workshops och öppna castings dÀr alla som ville var vÀlkomna. Bland annat höll man castings i Arvika och Hova och uppslutningen var stor, totalt provade man nÀstan 300 personer.
– Vi tog portrĂ€ttbilder, pratade lite, man kĂ€nner av energin, hur de funkar. En tjej som fick en ganska stor roll hade följt med sin mamma och ville inte provspela först, men jag kĂ€nde direkt att det var rĂ€tt. Och Hedvig som fick huvudrollen var dĂ€r för att ha nĂ„got pĂ„ sitt cv, men vi fick bra kontakt, hon hade nĂ„got sjĂ€lsligt över sig.
NÀstan lika viktigt som att hitta rÀtt skÄdespelare menar han var att hitta rÀtt miljöer att filma i. Biodlaren filmades pÄ olika platser i exempelvis GullspÄng, Arvika och à motsfors, och det var ett grundligt arbete att hitta rÀtt inspelningsplatser.
– Jag Ă€r besatt av platser, jag gĂ„r runt i Ă„r innan och samlar pĂ„ mig platser, sĂ€ger Marcus och tillĂ€gger med ett lĂ€tt skratt:
– Jag fick se DomusgĂ„ngen hĂ€r innan och höll pĂ„ att dö. (DomusgĂ„ngen syftar till den gĂ„ng som gĂ„r under KungsvĂ€gen frĂ„n Folkets hus till byggnaden pĂ„ andra sidan gatan, reds. anm.)
Han lyfter att filmer utöver att dra nytta av de platser dÀr man spelar in ocksÄ bidrar till att dokumentera och bevara miljöer för eftervÀrlden.
– Mycket förĂ€ndras, mĂ„nga av de hĂ€r platserna finns inte kvar, och dĂ„ blir det hĂ€r ett viktigt dokument att fĂ„ saker och ting bevarade.

Dialogen pÄ filmen Àr pÄ vÀrmlÀndska, vilket blev en utmaning för huvudrollsinnehavaren Adam Lundgren som Àr frÄn Göteborg. Han trÀnade med dialektcoach men spelade ocksÄ in Hedvig, som spelar hans dotter i filmen, och hennes pappa för att kunna lyssna och öva.
Marcus Carlsson berÀttar att tv-serien Morsarvet, dÀr det pratas vÀrmlÀndska, gjorde starkt intryck nÀr han sÄg den som barn, och att det generellt pratas för lite dialekt pÄ film.
– Oftast nĂ€r det pratas dialekt Ă€r det norrlĂ€ndska eller skĂ„nska, och pratas det vĂ€rmlĂ€ndska Ă€r det oftast komedier, men det finns fĂ„ draman pĂ„ dialekt.
Han medger dock att just den vÀrmlÀndska som pratas i filmen delvis var en utmaning för honom ocksÄ.
– Det Ă€r sĂ„ extremt speciellt dĂ€r uppe i VĂ€rmland, sĂ€ger han och skrattar till:
– NĂ€r vi visade filmen i Arvika sade de att âguâ vaâ gött att den var textadâ.
Biodlaren hade sin urpremiÀr pÄ Göteborgs Filmfestival i vintras och för regissören, som dÄ alltsÄ levt med projektet i nÀra ett decennium, var det svÄrt att ta in den fullsatta premiÀrsalongen med 700-800 personer i publiken.
– Det var en anspĂ€nning, man Ă€r alltid nervös över om skĂ„despelarna kommer vara nöjda och om de kĂ€nner igen sig och sĂ„ vidare. Man kan nog inte se den förrĂ€n om nĂ„gra Ă„r och ens fatta att man gjort en film.
Vid sidan av filmskapandet jobbar Marcus Carlsson med teater, och han undervisar Àven pÄ scenskolan i Göteborg. Filmproduktion tar tid och innan man fÄr finansiering för ett projekt behöver man som frilans ha andra ben att stÄ pÄ.
– För att finansiera innan nĂ„got Ă€r klart fĂ„r man jobba med lite annat. HjĂ€rtat dunkar inte för allt man gör, men det gör det för sĂ„dana hĂ€r projekt som tar 6-7 Ă„r.
NÀrmast ska han regissera Stig Larsson-pjÀsen VD pÄ Göteborgs Stadsteater, och han jobbar pÄ tvÄ parallella filmprojekt som bÄda, utan att sÀga för mycket, har koppling till VÀrmland. Samtidigt fortsÀtter Biodlaren sin resa ut i vÀrlden. Veckan efter att Marcus besökt Humanistiska Föreningen ska filmen visas i New York, det vÀntar tv-visningar i Island och Finland, liksom visningar pÄ en rad festivaler runt om i vÀrlden, bland annat sÄ lÄngt bort som i Sydamerika.
– Det kĂ€nns mĂ€rkligt att den hĂ€r vĂ€rmlĂ€ndska filmen ska visas i Brasilien, sĂ€ger han med ett leende, men det Ă€r jĂ€tteroligt.
Text och foto: Nicklas RemmegÄrd
Höstens fortsatta program hos Humanistiska Föreningen:
13/10 Magnus Lekberg, Karlskogabördig tv-producent och Àgare till Stockholm Science Fiction Antikvariat
10/11 Bengt Bjurström, fotograf och globetrotter frÄn Karlskoga
mnytt.se MĂ€klarnytt och Motornytt