Mer varierande elpriser inom landet, rekordlåg import och fortsatt ökning för sol och vind är några av de trender man kan se när Energiföretagen Sverige sammanfattar elåret 2024.
I sin årssammanfattning konstaterar Energiföretagen Sverige att två för allmänheten tidigare okända begrepp präglade 2024. Dels infördes i Norden en ny modell för beräkning av överföringskapaciteten i elnätet, flödesbaserad kapacitetsberäkning. Dels inträffade i december två perioder när det nästan inte producerades vare sig sol- eller vindkraft i Tyskland, vilket på tyska kallas för Dunkelflaute.
– Den stora händelsen under året var att flödesbaserad kapacitetsberäkning togs i drift i början av november. Det sammanföll med händelser som ledde till mycket höga priser; rekordlåg produktion av sol- och vindkraft i Tyskland, driftstörningar i finsk kärnkraft och underhållsarbete i elnätet. Det är svårt att dra några långtgående slutsatser efter en så kort period med den nya modellen, men prisutvecklingen på den finansiella elmarknaden pekar på ökade prisskillnader inom Sverige, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen Sverige.
Generellt ser man att det genomsnittliga elpriset under året var lägre än under föregående år. Det så kallade systempriset, vilket är referenspriset på den nordiska elmarknaden, var i genomsnitt 41 öre/kWh vilket är 23 öre lägre än 2023.
– Elpriserna beror på många faktorer, men i år påverkades de framför allt av ett lägre gaspris på kontinenten, ett bättre läge för vattenkraften och såklart har mer sol- och vindkraft också bidragit till lägre priser i Norden och Sverige, menar Magnus Thorstensson.
Något man också ser är att priserna tenderar att variera allt mer inom Sverige. Elpriset var detsamma i alla fyra elområden under knappt hälften av årets timmar, men i snitt var det 29 öre dyrare per kilowattimme i det sydligaste elområdet jämfört med det nordligaste. En annan tendens är att antalet timmar med negativt elpris ökar, något som hänger ihop med den ökande mängden vind- och solkraft.
– Negativa priser var tidigare en udda företeelse i Sverige men har blivit betydligt vanligare och inträffade cirka 700 timmar under året, motsvarande åtta procent av årets alla timmar. I takt med att mer sol- och vindkraft kommer in i elsystemet varierar elpriserna mer och vi får se fler timmar med negativa priser ofta när det blåser mycket, liksom det omvända när vindkraften står stilla, säger Magnus Thorstensson.
Totalt uppgick elproduktionen i Sverige under 2024 till 169,1 TWh, medan elanvändningen inom landet var 135,9 TWh. Nettoexporten av el var 33,2 TWh, medan importen nådde rekordlåga 5,7 TWh, en minskning med 23 procent mot föregående år.
Det kan även konstateras att såväl vindkraften som solkraften fortsätter öka. Produktionen av vindkraft gick under året för första gången över 40 TWh (totalt 40,3 TWh), vilket var en ökning med 6 TWh eller 18 procent. Totalt stod vindkraften för 24 procent av elproduktionen under året. Solkraften å sin sida ökade sin produktion med en tredjedel från 3 till 4 TWh, eller omkring 2 procent av den totala elproduktionen.



Text: Nicklas Remmegård
Bilder: Energiföretagen Sverige