Helgtips v. 44

Den hÀr veckan bjuder fredagstipsen pÄ en tv-sÀnd förestÀllning du inte vill missa och ett gÀng klassiska skrÀckfilmer, och sÄ blir vi en smula nostalgiska nÀr tvÄ 00-talsfavoriter slÀpper ny musik nÀstan samtidigt.

TV/TEATER Lördag 6/11 visar SVT DramatenförestĂ€llningen Liv Strömquist tĂ€nker pĂ„ sig sjĂ€lv, uppföljaren till succĂ©förestĂ€llningen Liv Strömquist tĂ€nker pĂ„ dig! Uppföljaren Ă€r inspirerad av Liv Strömquists seriealbum Den rödaste rosen slĂ„r ut och kretsar kring Ă€mnen som kĂ€rlek och val och sökande efter en partner, om romantiken i en tid dĂ€r vi ser oss sjĂ€lva som konsumenter. Eller ”en humoristisk betraktelse över den komplicerade jakten pĂ„ den rĂ€tta” som Dramaten sjĂ€lva beskriver förestĂ€llningen. BĂ„de bisarra och vardagsnĂ€ra scener utlovas i en förstĂ€llning som om den Ă€r bara hĂ€lften sĂ„ bra och rolig som föregĂ„ngaren kommer vara det bĂ€sta och roligaste du sett i Ă„r. MĂ„stetittning!

Liv Strömquist tÀnker pÄ sig sjÀlv sÀnds pÄ SVT2 nu pÄ lördag 6 november, och finns pÄ SVT Play.

MUSIK Runt 2007-2008 kÀndes det ett tag som att alla svenska artister plötsligt skulle börja sjunga pÄ svenska. TvÄ av de mest lyckade exemplen var Annika Norlin som just 2007 slÀppte sitt första album under namnet SÀkert! efter att ett par Är tidigare debuterat pÄ engelska som Hello Saferide, och Markus KrunegÄrd som efter flera Ätminstone i indiekretsar framgÄngsrika album med Laakso slÀppte sitt första soloalbum Markusevangeliet vÄren 2008.

Jag var ett par Är över 20 och Àlskade bÄda albumen djupt. LÄtar som Vi kommer att dö samtidigt; Allt som Àr ditt; Jag Àr en vampyr; Ibland gör man rÀtt, ibland gör man fel; Det Àr ett idogt jobb att driva ungdomen ut ur sin kropp och Ditt kvarter Àr och kommer alltid vara odödliga klassiker i min bok. Ett soundtrack till Ären dÄ man gick frÄn ungdom till vuxen, levde studentliv och pÄ sant, ungdomligt sturm und drang-manér bar hjÀrtat utanpÄ kroppen. Annika och Markus var indieadel, tvÄ av de klarast lysande stjÀrnorna vid sidan av supernovor som HÄkan Hellström och Kent. 2007-2008 fanns det fÄ artister som betydde lika mycket. I lÄten Det kommer bara leda till nÄt ont (som jag för övrigt kommer pÄ mig sjÀlv att nynna pÄ sÄ fort jag köper en folköl eller promenerar genom en skog) pÄ första SÀkert!-plattan sjöng de rentav duett.

Som av en hÀndelse slÀpper de nu ny musik nÀstan samtidigt. Annika Norlin slÀppte tvÄ nya lÄtar, en svenska och en pÄ engelska, förra helgen. För första gÄngen under eget namn. I dag slÀpper Markus KrunegÄrd sitt nya album KemtvÀtten.

Av Annikas bÄda lÄtar Àr det framförallt den svensksprÄkiga Pengar som fÀst. En vacker visa om det den heter, om att inte ha dem och om de som har dem, om hur bara den som har dem kan sÀga att de inte betyder nÄgot. En sÄng om ojÀmlikhet, en lÄgmÀld protest, om att drömma. Allra, allra finast Àr liveversionen som finns pÄ youtube.

För Markus Ă€r KemtvĂ€tten Ă„rets andra albumslĂ€pp efter vĂ„rens TUTTI FRUTTI frĂ„n lokalen under sushin. Den senare var första plattan pĂ„ tre Ă„r under eget namn och kĂ€ndes som lite av en kreativ nytĂ€ndning för Norrköpingssonen. De smakbitar som hörts av nya skivan – framförallt singeln med samma namn som albumet – tyder pĂ„ att formtoppen hĂ„ller i sig, och en första lyssning ger vid handen att det intrycket stĂ€mmer. JĂ€mfört med föregĂ„ngaren kĂ€nns flera av lĂ„tarna lite mer lösa i kanten och mindre direkta, men hĂ€r finns en nerv och lekfullhet som inte riktigt funnits sedan de tidiga plattorna. Det Ă€r en artist som Ă€r bekvĂ€m i sitt uttryck, som tĂ€njer pĂ„ grĂ€nserna för att hitta vĂ€gar framĂ„t utan att förlora sin sĂ€rart. Singlarna KemtvĂ€tten och Hela halva mig Ă€r en rökare som kommer bli livefavorit och en hudlös ballad,  StjĂ€rnor i trottoaren kĂ€nns som en lĂ„t som man gĂ„r och nynnar pĂ„, Det Ă€r synd om mĂ€nskorna ytterligare en fin pianoballad. Inledande Rocking in a free world Ă€r inte en Neil Youg-cover men vĂ€l en ruffig rocklĂ„t, medan avslutande nĂ€ra tio minuter lĂ„nga bjuder pĂ„ gitarrmattor som pĂ„minner om Kent i höjd med Isola. Allt som allt en skiva du gör bĂ€st i att ge en lyssning eller tvĂ„.

Annika och Markus. KrunegÄrd och Norlin. Ny musik frÄn bÄda med bara en veckans mellanrum. Mitt 00-talsjag kan inte sluta fÄnle.

FILM SÄhÀr till halloween- och allhelgonatider har SVT Play laddat upp med ett knippe mer eller mindre klassiska b-skrÀckisar frÄn den svartvita eran. Ingen av dem sÀrskilt lÀskig eller otÀck med nutida mÄtt mÀtt, men alla likvÀl mycket sevÀrda. The Sadist  har vi nÀmnt förut hÀr i helgtipsen, likasÄ franska De djÀvulska (som i och för sig inte riktigt kan rÀknas som b-film). The Night of The Living Dead behöver knappast nÄgon nÀrmare presentation. DÀr finns ocksÄ spökhusrysaren Skriet vid midnatt med Vincent Price, och 30-talaren MÀnskligt villebrÄd, den senare faktiskt inspelad med samma kulisser som 1933 Ärs King Kong. Min favorit i urvalet Àr dock A bucket of blood. Lika mycket en thrillerartad rysare som en satir över 50-talet beatnikkultur och den moderna konstvÀrlden.

Walter Ă€r diskplockare pĂ„ The Yellow Door Cafe, ett tillhĂ„ll för beatniks och konstnĂ€rer, ett gĂ€ng Walter gĂ€rna vill bli en del av. Vid sidan av cafĂ©jobbet försöker han sig föga framgĂ„ngsrikt pĂ„ en bana som skulptör. En kvĂ€ll rĂ„kar han av misstag döda grannens katt i ett försök att fĂ„ ut den frĂ„n vĂ€ggen dĂ€r den av pĂ„ nĂ„got vis fastnat. NĂ€r han tĂ€cker den döda katten i lera blir det hans biljett in i den konstnĂ€rliga krets han sĂ„ lĂ€nge drömt om att tillhöra. Snart börjar han gĂ„ lĂ€ngre och lĂ€ngre för att behĂ„lla sin nyvunna position…

Nicklas RemmegÄrd