Bara en arbetsdag kvar innan helgen ljuvliga ledighet. Mnytts kultur- och nöjesredaktion tipsar om en film och en bok att fördriva ledigheten med, utöver att läsa sprillans nya numret av Mnytt såklart.
FILM: Ombyte av tåg är en av Hasse Ekmans bästa filmer, i klungan strax bakom mästerverket Flicka och hyacinter. En lika vacker som smärtsam berättelse om det tidigare kärleksparet Inga och Kim som av en tillfällighet möts på en järnvägsstation och minns tillbaka på allt det som var, allt det som blev och inte blev. Glädje, svek, ögonblick och vägval som hade kunnat göra allting annorlunda.
Sonja Wigert gör en storartad insats i rollen som Inga, som i jakten på teaterdrömmen beger sig Stockholm och låter sig charmas av Den Store Skådespelaren Leo Waller. När hon sedan åter möter Kim vid ett tågbyte på väg hem till Widköping bär hon inte enbart på spruckna drömmar och brustna illusioner, utan därtill vetskapen att hennes tid är utmätt. En film om, som det heter i sången, kärlek som aldrig kan dö men inte heller leva.
Ombyte av tåg finns på SVT Play till och med 14 november.
BOK Fotografen och korrekturläsaren Michka får på ålderns höst, när afasin smyger sig på, plats på ett äldreboende. Där träffar hon logopeden Jéróme med vilken hon gör övningar för att så länge det går hålla kvar orden. Omväxlande mellan ögonen på Jéróme och Marie, en ung kvinna som i barndomen bodde granne med Michka och, förstår man, betraktar henne som något av en extramamma, berättas så historien om Michkas tid på boendet och hennes kamp för att få det sagt hon så länge velat säga innan det är för sent.
Delphine de Vigans roman Om det inte vore för dig är en berättelse om vikten av att inte lämna något ogjort eller osagt, om att försonas med det man behöver innan tiden rinner ut. En berättelse om betydelsen av att säga tack. Därtill är det en roman fylld av språklig kreativitet och ordlekar. i takt med att Michka tappar allt mer av språket ersätter hon ord med andra eller hittar på helt nya, stundtals rent halsbrytande uppfinningsrikt (mycket skickligt fångat av översättaren Marianne Tufvesson, att lyckas översätta det så språkligt lekfulla med så till synes lätt hand måste ha varit ett hästjobb). Rörande, roande, tankeväckande. Jag läste hela boken i ett svep.
Nicklas Remmegård