Per Henning och sambon Jenny Gustavsson har rustat och flyttat in i Pers förÀldrahem i BjurtjÀrn.

Per Henning valde landsbygden i Storfors

Tillsammans med sam­bon Jenny Gustavsson och de tvÄ barnen valde Per Henning att flytta frÄn Karlskoga till förÀld­rahemmet Ullvetterns gÄrd i BjurtjÀrn under förra Äret.
– Det var mĂ„nga saker som pĂ„verkade flytten, inte minst att Storfors kommun har vĂ€ldigt bra skolor. Sedan gillar vi lugnet och den avslappnade at­tityden pĂ„ landet, sĂ€ger han.

Jenny, som kommer frÄn Falköping, trÀffade sin bli­vande sambo under en av hans spelningar med ban­det VÀrmlandspojkarna som han startade för 20 Är sedan. Tycke uppstod och flytten till Karlskoga blev ett faktum. I Karlskoga driver Per och hans syster butiken PM-hem dÀr de sÀljer allt för badrummet.
– Under pandemin har det varit ett galet tryck nĂ€r alla har satsat pĂ„ hemmet, vi hoppas att trenden hĂ„ller i sig, sĂ€ger Per.

Han har vuxit upp i Bjur­tjÀrn och sjÀlv gÄtt i skolan bÄde dÀr och i Storfors. Han har ocksÄ jobbat som lÀrare.
– Jag minns skolan vĂ€l. Det fanns alltid en trygghet, rektorn Sven-Erik Rhen och alla en­gagerade lĂ€rare har varit jĂ€t­teviktiga, sĂ€ger han.

Efter att bÄda förÀldrarna gÄtt bort har förÀldrahemmet i BjurtjÀrn stÄtt tomt en tid och familjen har spenderat lediga helger pÄ gÄrden.
– Jag trodde inte att Jenny skulle vara intresserad av att bo pĂ„ landet, men det visade sig att det var hon som var all­ra mest intresserad, sĂ€ger han.

Att klimatet i stÀderna bli allt rÄare har tillsammans med lÀngtan efter ett friare och enklare liv varit stora drivkrafter.
– Folk Ă€r annorlunda pĂ„ landet, hĂ€r i BjurtjĂ€rn kĂ€n­ner jag ju dessutom de flesta. HĂ€r bokar man inte tid för att ses utan man Ă„ker bara förbi. Plötsligt kanske man grillar med grannarna fastĂ€n det inte var bestĂ€mt i förvĂ€g, sĂ€ger han.

Familjen bestĂ„r ocksĂ„ av Pers son Alexander sedan ett tidigare Ă€ktenskap och av de gemensamma sönerna Malte tvĂ„ Ă„r och Wilhelm fyra Ă„r.

Att fÄ bo pÄ en gÄrd med kor och mÀngder av motor­drivna fordon tilltalar fyraÄringen stort. Att Äka moped till stranden med pappa eller att fÄ sitta i knÀet och köra trak­tor Àr givna favoriter.
– Allt som lĂ„ter Ă€r intres­sant, skrattar Jenny, som ock­sĂ„ stortrivs pĂ„ landet.
– Vi har inte Ă„ngrat oss alls. Det hĂ€r Ă€r ett helt annat liv Ă€n att bo mitt i stan, sĂ€ger Jenny, som jobbar Ă„t ett Örebroföre­tag som sköter om blomster­utbudet i olika ICA-butiker. Att hon har fĂ„tt lĂ€ngre vĂ€g att pendla Ă€r inget som bekymrar henne idag.

Per, som vid sidan av PM-hem, jobbat ganska mycket med spelningar pÄ VÀstkus­ten och i Norge, har haft ett ovanligt lugnt Är. NÀr coronapandemin slog till blev mÄnga spelningar in­stÀllda.
– Det har ocksĂ„ varit en bidragande orsak till flytten. Plötsligt fick vi tid att jobba pĂ„ det hĂ€r stora huset, sĂ€ger Per, som nu mĂ€rker tydligt att restriktionerna tagits bort.
– Telefonen har gĂ„tt varm frĂ„n arrangörer som vill boka oss i bandet, sĂ€ger Per, som Ă€lskar att underhĂ„l­la och att fĂ„ ge en upplevelse till mĂ€nniskor.
– Vi har en stor och trogen publik, bĂ„de i Sve­rige och Norge dĂ€r vi spelar mycket i Trysil. DĂ„ följer of­tast familjen med, sĂ€ger han.

För honom Àr musik lika med glÀdje och han spelar Àven sjÀlv pÄ bröllop, begrav­ningar och julottor.
– Varje Ă„r spelar jag för pen­sionĂ€rerna i Storfors och pĂ„ julottan i BjurtjĂ€rn. Det har blivit en tradition som jag gör för att det Ă€r roligt, sĂ€ger Per, som trivs med att ha fĂ„tt bli Ă€nnu mer delaktig i bygden dĂ€r han vĂ€xte upp. Ytterligare ett sĂ€tt att vara delaktig Ă€r BjurtjĂ€rns-
kören som han startat efter att den legat i trÀda under mÄnga Är. Idag övar ett 30-tal aktiva hemma pÄ gÄrden varje tisdagskvÀll.
– Det Ă€r vĂ€ldigt roligt. Vi Ă€r i blandade Ă„ldrar frĂ„n 15 Ă„r och upp till plus 70 och vi sjunger allt frĂ„n ABBA och Kent till sakrala lĂ„tar, sĂ€ger Per, som menar att kören kan ta emot ytterligare nĂ„gra intresserade.

Text & foto: Eva Wiklund