mnytt.se Mäklarnytt och Motornytt
OS har pågått i en vecka, eder helgtipsare tar tillfället i akt att berätta om en höjdpunkt han inte kommer se. Dessutom tipsar vi om en underhållande dokumentär om 90-talets kanske näst mest osannolika kändis. Trevlig helg!
OS Sommaren 2012 blev jag kär. Jag hade knäppt på tv:n en ledig dag, låg på soffan och slökollade på OS. Visades just då inget som intresserade mig särskilt och i brist på annat blev jag sittande och såg finalen i rytmisk gymnastik. Först var jag skeptisk, snart var jag fast, när sändningen började närma sig sitt slut var jag förälskad.
Det var en skönhetsupplevelse, men också en uppvisning av magnifika prestationer av snudd på oöverträffade atleter. Kroppskontroll på en nivå att det vore förminskande att kalla det för yttersta världsklass, bollkänsla som inte är av denna värld. När han ännu var ung sa Zlatan om en rival att det han kan göra med en fotboll kan jag göra med en apelsin. I jämförelse med de rytmiska gymnasterna har Zlatan bollkontroll som en stelopererad sengångare med artrosknän. Det var det mest hänförande jag någonsin sett. Direkt när det var över började längta till nästa OS.
Sedan den sommardagen för nio år sedan har jag aldrig sett rytmisk gymnastik igen. Till OS 2016 hade Viasat tagit över sändningsrättigheterna och gömde undan den rytmiska gymnastiken i någon obskyr extrakanal som ungefär ingen kunde se, i alla fall inte utan att punga ut med hutlösa belopp för diverse abonnemang och kanalpaket. Jag gnisslade tänder och plågades av olycklig kärlek.
Den stora charmen med ett OS är i mitt tycke just att snubbla över det oväntade, de där små sporterna man inte visste att man ville se. Rytmisk gymnastik eller fäktning eller vattenpolo. Där ligger också den största nackdelen med att OS numera sänds i kommersiella kanaler. Det säger sig själv att de stora, publikdragande sporterna läggs linjärt, medan det smalare som drar få tittare göms undan i extrakanaler eller streamingtjänster du får betala för. Så hade det givetvis varit även om SVT sänt, med skillnaden att du inte behöver betala extra för att kunna titta på SVT Play.
Inte heller i år kommer finalen i rytmisk gymnastik, OS höjdpunkt enligt min ringa mening, sändas linjärt. I alla fall inte som det ser ut just nu. Däremot finns en liten del av kvalet i tablån. Nästa fredag, 9/8, kl. 8:45 på Kanal5. Jag kommer ställa klockan för att se det. Gör det du också, och låt dig imponeras av sanslösa prestationer. Kanske blir du också kär.
Den här helgen? Då hoppas jag att de linjära kanalerna mellan friidrott, fotboll och handboll lyckas sticka emellan med lite fäktning, en stunds landhockey och åtminstone några minuters bågskytte. Sporterna i sig intresserar mig väldigt lite, men de där stora och populära idrotterna visas ju ändå var och varannan helg. Själva poängen med OS är ju att låta de undanskymda glänsa. Fast i dag ska du givetvis se fotbollslandslagets rysare till kvartsfinal mot värdnationen, men det tror jag knappast behöver tipsas om.
DOKUMENTÄR I onsdags visade SVT en dokumentär om en av mina barndomsårs mest osannolika kändisar, Saida. Sierskan som än idag lever kvar i folkminnet och vars namn blivit synonymt med någon som har synska förmågor eller bara lyckas tippa rätt. Det är inget djuplodande eller ingående porträtt, mer en underhållande skildring av fenomenet Saida. Sierskan är en rejäl dos 90-talsnostalgi, ochfinns på SVT Play i två år till. Rekommenderas.
Nicklas Remmegård
