mnytt.se MĂ€klarnytt och Motornytt
Remington, Olivetti, Underwood, Royal, Adler, Halda. Ăn i dag klingar namnen bekant. Kanske hör du rentav ljudet: knatter, knatter, knatter, pling!
Journalisten som med hatten pÄ och en nedrökt cigg i mungipan som frenetiskt knackar ner sitt scoop före deadline, författaren som sent om natten sitter med sitt rödvinsglas i skenet av levande ljus, sekreteraren som med hisnande hastighet renskriver ett dikterat brev. Tangenternas knatter, plinget nÀr det Àr dags att byta rad. Trots att den sÄ gott som helt fallit ur bruk till förmÄn för datorer och ordbehandlare bÀr skrivmaskinen Ànnu pÄ ett romantiskt skimmer.
Det vi idag ser som typiska skrivmaskiner frĂ„n 40-talet och framĂ„t Ă€r inte sĂ€rskilt dyra, undantaget nĂ„got fĂ„tal modeller av speciella designers. Det innebĂ€r dock att det för den som Ă€r intresserad kan gĂ„ relativt fort att starta en samling utan att det behöver vara en jĂ€tteinvestering. Ăven för den som tycker att en skrivmaskin har ett dekorativt vĂ€rde och skulle göra sig bra i sommartorpet finns mĂ„nga fina maskiner att hitta pĂ„ sĂ„vĂ€l auktioner som loppisar.
– Modeller frĂ„n 40-, 50-, 60-, 70-tal kostar i stort sett ingenting, de gĂ„r att fĂ„ för en hundring eller tvĂ„, sĂ€ger Peter Pluntky, expert pĂ„ tekniska antikviteter, till Mnytt.
Han menar att det finns gott om skrivmaskiner, och att det Àr vad han kallar primörerna som tilldrar sig intresse frÄn samlarna. Tidiga och udda modeller, dÀr det experimenterats med konstruktion och design. DÄ kan de Ä andra sidan bli vÀldigt dyra.
– I början experimenterade man mycket, de tidiga modellerna varierar vĂ€ldigt i utseende och funktion. Samlar man pĂ„ skrivmaskiner kan man fĂ„ mĂ„nga olika typer.
Allra mest eftertraktad av samlarna Àr den sÄ kallade skrivkulan, konstruerad av dansken Rasmus Maling-Hansen i mitten av 1800-talet. Den tillverkades i bara 150 exemplar, och sÄ vitt kÀnt finns omkring 40-50 bevarade. I dag gÄr den för 700-800 000 pÄ auktion enligt Peter Pluntky, ibland bÄde uppÄt och över miljonen.
– Det Ă€r den heliga graalen av skrivmaskiner.
NĂ„gra Ă„r efter skrivkulan lanserade Remington en lite mer praktisk modell, som Ă„tminstone till det yttre sĂ„ smĂ„tt pĂ„minner om skrivmaskinen sĂ„ som vi kĂ€nner den idag. Det var bland annat den första skrivmaskin som hade den sĂ„ kallade QWERTY-layouten pĂ„ tangentbordet, vilken med en del mindre justeringar Ă€r standard pĂ„ tangentbord Ă€n i vĂ„ra dagar. Ăven denna skivmaskin Ă€r ovanlig och eftertraktad.
DÀrefter tog utvecklingen fart och med tiden kom varianter i olika varianter och system med fÀrgband och fÀrgkuddar, stora skrivmaskiner, smÄ skrivmaskiner, portabla modeller, barnvarianter. I början var experimentlustan stor och det tog ett tag innan skrivmaskinen sÄ som vi kÀnner den idag standardiserades.
– Man förvĂ„nas nĂ€r man ser alla dessa konstiga försök, sĂ€ger Peter Pluntky.
Utöver tidiga och ovanliga modeller Ă€r skrivmaskiner som sagt inte sĂ€rskilt dyra. De gĂ„r som regel för nĂ„gon eller nĂ„gra hundralappar pĂ„ nĂ€tauktion, fĂ„ över 500. Ăven sĂ„ till synes udda (och i Ă€rlighetens namn ganska bökiga) tingest som en Mignon frĂ„n början av 1900-talet gĂ„r som i de flesta fall för nĂ„gra fĂ„ hundralappar, Ă€ven om enstaka exemplar stuckit ivĂ€g betydligt högre. I det senare fallet som regel exemplar i ovanligare fĂ€rg eller liknande.
Undantagen Ă€r maskiner som Ă€ven för det otrĂ€nade ögat som regel skiljer sig en hel del frĂ„n den gĂ€ngse uppfattningen om hur en skrivmaskin ser ut och fungerar. Ăven hĂ€r pratar vi dock bara i undantagsfall om astronomiska summor. Vid en koll av nyligen genomförda auktioner hittar vi en fickskrivmaskin som gĂ„tt för 12 500 kronor och nĂ„gra maskiner som gĂ„tt för ett antal tusenlappar. DĂ€refter sjunker priserna fort och Ă€r strax nere pĂ„ runt tusenlappen, kort dĂ€refter betydligt lĂ€gre Ă€n sĂ„.
Det ekonomiska vÀrdet Àr dock inte allt. Peter Pluntky understryker att skrivmaskiner, liksom tekniska antikviteter i stort, har ett högt dekorativt vÀrde.
– Man behöver inte ha konstruerade konstverk, sĂ€ger han, man kan ha en skrivmaskin eller trattgrammofon istĂ€llet. Eller en cykel. En höghjuling byggdes inte för att vara vacker, den blev det Ă€ndĂ„.
– Det som Ă€r kul med skrivmaskinen Ă€r att det Ă€r en övergĂ„ende uppfinning, den blev inte mycket mer Ă€n 100 Ă„r.
Han berÀttar dock att det sker en viss nytillverkning, framförallt pÄ platser med mindre pÄlitlig elförsörjning, och att en del sÀkerhetstjÀnster Ànnu anvÀnder skrivmaskin för vissa kÀnsliga dokument.
– Ur sĂ€kerhetssynpunkt Ă€r skrivmaskinen inte sĂ„ dum. Den gĂ„r inte att hacka, och Ă€ven om internet brakar ihop funkar alltid en skrivmaskin.
Han skrattar till.
– I Om kriget kommer stĂ„r att man ska ha konserver hemma, kanske borde det stĂ„ att man ska ha en skrivmaskin ocksĂ„.
Text: Nicklas RemmegÄrd
Foto: Respektive auktionshus via Auctionet.com, Wikimedia Commons, Nicklas RemmegÄrd
