mnytt.se MĂ€klarnytt och Motornytt
Vem vill inte ha ett eget litet badhus. Nu finns chansen i Kristinehamn dÀr gamla badhuset pÄ Fabriksgatan Àr ute till försÀljning. Det Àr en anrik byggnad med en historia som börjar 1823.
Förr i tiden ansÄgs det som bÄde skadligt och omoraliskt att bada. Sveriges befolkning doftade inte av nyponros direkt pÄ den tiden. I finare kretsar doldes dofterna av vÀlluktande oljor och parfymer. PÄ kontinenten utvecklades dock en vana att bada och samtidigt spred sig den fruktade koleran. I första hand drabbades de fattiga som hade dÄliga hygieniska vanor.
Under Ă„rens lopp med allt fler som avled i koleran spreds insikten, framför allt inom lĂ€karkĂ„ren, att en bra hygien kunde motverka sjukdomen. I Kristinehamn lĂ€mnade dĂ„varande stadslĂ€karen Per Reinhold Haak in en begĂ€ran till Kristinehamns stad om att utse en plats vid Ă€lven dĂ€r doktorn kunde bygga ett badhus för stadens invĂ„nare âtill frĂ€mjande av hĂ€lsa, propretet och trefnadâ.
Den gamla bassÀngen med omklÀdnings-hytter i bakgrunden.
Ansökan avslogs dock eftersom det ansÄgs onödigt med ett badhus, trots att doktorn lovade att betala bygget ur egen kassa. Den föreslagna platsen ansÄgs allt för vÀrdefull som upplagsplats för byggnadsmaterial. StadslÀkaren gav sig dock inte. Femton Är senare skickade han in en ny skrivelse, den hÀr gÄngen underskriven ocksÄ av stadens postdirektör, hÀradshövdingen, bataljonslÀkaren samt en handlare. PÄ nytt blev det avslag och det gick ytterligare nÄgra Är.
Reglerna för de badande fanns uppsatta pÄ vÀggarna.
Ă
r 1855 uppvaktades stadens styrande igen med ett nytt avslag som följd.
StadslĂ€karen och hĂ€radshövdingen som föresatt sig att bygga ett badhus bildade dĂ„ ett âBadinrĂ€ttnings-Bolagâ och köpte 1870 en tomt vid Varnan för 325 riksdaler. Badhuset byggdes och av annonser frĂ„n tiden framgĂ„r det att stadens invĂ„nare kunde njuta av varma bad onsdagar och lördagar vilket mot slutet av 1800-talet utökades till tre dagar i veckan.
En badgÀst fÄr en tvagning av en av husets baderskor.
Badhuset visade sig senare vara för litet och 1880 lÄnade Kristinehamns Sparbank ut 3 000 kronor till en utbyggnad.
NÀr badbolaget Äret efter skulle sanera sin dÄ skraltiga ekonomi stÀllde banken upp med ytterligare 4 000 kronor med villkoret att hundra fria bad om Äret lÀmnades till medellösa personer i staden. Badhusets ekonomi blev dock allt sÀmre och banken fick till slut överta hela bolaget.
Under Ärens lopp skedde flera utbyggnader och slutligen övertogs badhuset av staden. Verksamheten pÄgick fram till mitten av 1960-talet dÄ det nya badhuset byggdes pÄ Svinvallen. Efter det har det anvÀnts till tvÀtteri, kontorslokaler och butikslokal. Sedan fem Är tillbaka har det varit privatbostad. Nu ska familjen flytta vidare och det gamla badhuset ligger ute till försÀljning.
Huset Àr idag ett kulturminne och Q-mÀrkt vilket betyder att man inte fÄr göra nÄgra förÀndringar som förstör husets karaktÀr.
Edvard Emanuel och Ellen Svensson bodde pÄ andra vÄningen i badhuset Ären 1928-1964. Ellen arbetade som baderska frÄn 1927-1960 dÄ hon slutar med pension. Maken Edvard född 1890, uppvÀxt vid Rönneberg, arbetade som kapten pÄ VÄlön och var fiskare om vintern. Under tiden dÄ han bodde i badhuset hade han hand om eldningen under fridagarna.
Under golvet i den stora salen, som anvÀnts som yogasal, finns den gamla bassÀngen. PÄ vÀggarna sitter originalkaklet kvar.
av Björn Hallin
De historiska bilderna har lÄnats frÄn Kristinehamns Bildarkivs samlingar.
