mnytt.se MĂ€klarnytt och Motornytt
NÀr Degerforsfotografen Lennart Gustafson under en julfest för drygt tio Är sedan tackade ja till uppdraget att digitalisera de glasplÄtar Karlskoga Hembygdsförening hade i sitt arkiv kunde ingen ana vilket omfattande arbete som lÄg framför honom.
– Det var ett helt rum fullt med glasplĂ„tar, det tog nĂ€stan fem Ă„r, berĂ€ttar han.
Att sĂ€ga att Lennart Gustafson Ă€r en erfaren fotograf vore en underdrift. Han berĂ€ttar att han började fotografera efter att ha gjort rekryten i Ălvdalen i slutet av 1960-talet.
– DĂ„ köpte jag en Konica, som var populĂ€rt dĂ„.
Sedan dess har mycket hunnit hÀnda och idag Àr det mesta av fotograferandet digitalt. Han plockar fram en bild av Degerfors kyrka tagen med mobilkamera som han printat i stort format. Kvaliteten pÄ bilden Àr slÄende, hade man inte vetat det hade man aldrig kunnat tro att den var tagen med en telefon.
– Det finns mycket av bra kvalitet, bara mobilkamerorna Ă€r otroligt bra idag.
Utöver sitt eget fotograferande hjÀlper han andra fotografer med utskrifter och Ätar sig olika fotorelaterade uppdrag dÀr han med sin erfarenhet, sitt kunnande och sin utrustning kan vara behjÀlplig.
Ett stort uppdrag var nÀr han fick jobbet att gÄ igenom, digitalisera och katalogisera ett stort antal glasplÄtar som mÄnga Är tidigare donerats till Karlskoga Hembygdsförening. PÄ dem fanns bilder av fotograferna Albin Andersson och Pontus Andersson, vissa sÄ gamla som en bra bit in pÄ 1800-talet.
– Albin var den som var verksam först och nĂ€r han dog 1910 tog Pontus över till in pĂ„ 50-talet, berĂ€ttar Lennart.
NÀr han tog sig an uppgiften visste varken Lennart eller hembygdsföreningen vilket omfattande arbete det skulle utgöra. Det visade sig vara omkring 1,5 ton glasplÄtar och en del annat som exempelvis bladfilm, totalt var det 12 641 objekt att gÄ igenom.
– Det tog mig nĂ€stan fem Ă„r, och dĂ„ höl jag pĂ„ konstant, varje sekund jag hade till lĂ„ngt in pĂ„ kvĂ€llarna. Jag var helt slut efterĂ„t.
Han lyfter fram att ett sÄdant uppdrag innebÀr mer jobb Àn vad mÄnga tror. Bara att gÄ igenom plÄtarna och se vad allt var tog sin tid, och dÀrefter behöver varje plÄt varsamt rengöras och avfotograferas pÄ ljusbord, eventuell tillhörande text skrivas av, och sedan ska plÄtarna katalogiseras i sÀrskilda fodral och askar för att kunna förvaras i arkiv.
– Jag fick ta glasplĂ„t för glasplĂ„t, det Ă€r mer jobb Ă€n vad folk tror.
Ăven om det var ett anstrĂ€ngande arbete menar han att det ocksĂ„ var intressant och lĂ€rorikt, och det fanns en hel del guldkorn bland bilderna.
– Jag hittade bilder ingen visste fanns, det kom fram mycket unikt som ingen hade aning om hade blivit fotograferat.
Han nĂ€mner exempelvis att Pontus Andersson hade fotograferat alla som gick pĂ„ dĂ„varande praktiska lĂ€roverket, och dĂ„ ocksĂ„ tagit bilder pĂ„ exempelvis skolköket och andra utrymmen som annars inte blivit dokumenterade. PlĂ„tarna varierade i storlek, frĂ„n 10×12 centimeter upp till ett fĂ„tal som mĂ€tte 30×40, vilket Ă€r vĂ€ldigt ovanligt.
– Att det skulle ta fem Ă„r trodde jag aldrig, det tog pĂ„ krafterna men var erfarenhetsmĂ€ssigt vĂ€ldigt intressant, sĂ€ger han och passar ocksĂ„ pĂ„ att lyfta fram hembygdsföreningens ordförande Sif Eklund.
– Hon var vĂ€ldigt bra att jobba med, verkligen en drivande kraft.
Han har fortsatt med uppdrag med liknande inriktning men i mindre skala. Bland annat hjÀlper han SvartÄ Hembygdsförening med att fotografera deras föremÄl, har gÄtt igenom jÀrnverkets negativarkiv, gjort historiska bildspel med bilder frÄn Degerfors.
– Jag började med de första bilder som överhuvudtaget Ă€r tagna hĂ€r, frĂ„n 1860-talet, det har visats pĂ„ Folkets Hus.
I arbetsrummet ligger filmaskar mĂ€rkta med allt frĂ„n âFotboll DIFâ till âJ-verketâ till âRealen Degerfors Ă„r 1951-1970â. Han visar upp en 1700-talskarta han fotograferat av högupplöst, ett flertal historiska bilder frĂ„n Degerfors som han printat ut.
– Till kommunens hundraĂ„rsjubileum letade jag upp och visade bilder pĂ„ hur det sĂ„g ut förr mot hur samma plats ser ut i dag till en utstĂ€llning pĂ„ biblioteket, berĂ€ttar han. Det var inte helt lĂ€tt att lyckas ta bilder sĂ„ det blev frĂ„n exakt samma plats för det ser sĂ„ annorlunda ut i dag, men jag lyckades.
Text: Nicklas RemmegÄrd
