Volvo grÀver guld i USA

( R o c k l e i g h – U S A )
Volvos USA-chef Anders Gustafsson har all anledning att se ljust pĂ„ 2020. Medan stora delar av samhĂ€llet gĂ„r pĂ„ knĂ€na av viruspandemin köper jĂ€nkarna Volvo i en takt man inte sett sedan 2004. I september sĂ„lde man 10 274 bilar pĂ„ den viktiga amerikanska marknaden, vilket Ă€r en ökning med 10,2 procent jĂ€mfört med samma mĂ„nad i fjol. Bakom framgĂ„ngen stĂ„r förvĂ„nande nog minstingen i suvfamiljen.

Volvo har ökat sin USA-försĂ€ljning för fjĂ€rde mĂ„naden i rad och har svĂ„rt att hinna med leveranserna. Om Volvo blev tagna pĂ„ sĂ€ngen av ökningen sĂ„ Ă€r det ingenting mot den amerikanska presskĂ„ren. HĂ€r konstaterar tidningarna med förvĂ„ning att lilla XC40 kan locka köpare som alltid valt bilar efter devisen ”störst kör först”.

Nu ligger inte hela förklaringen i att XC40 slĂ„r konkurrenterna gul och blĂ„. I staterna erbjuds förmĂ„nliga leasingavtal och medan alla svenska nybilskunder fĂ„r nöja sig med tvĂ„ Ă„rs garanti sĂ„ fĂ„r amerikanska bilĂ€gare dubbelt upp – nĂ€mligen fyra Ă„r. Volvo har dessutom gjort ett bra jobb med att betona att storleken inte har nĂ„gon betydelse för sĂ€kerheten.

Ett Ă„r utan internationella bilsalonger Ă€r ovanligt, för att inte sĂ€ga unikt, men Ă€r tyvĂ€rr en del av den nya verkligheten vi lever i. Årets 90:e upplaga av vĂ€rldens mest beroendeframkallande bilsalong i GenĂšve stĂ€lldes in bara timmar innan öppnandet och nu meddelar arrangören att Ă€ven nĂ€sta Ă„rs bilsalong Ă€r avblĂ„st. Det finns dock ljus vid horisonten och tecken pĂ„ en comeback i mars 2022.

Förra gĂ„ngen det begav sig, 2019, sĂ„ hade den schweiziska bilsalongen över 600 000 besökare och 10 000 ackrediterade journalister. Den nya arrangören planerar dock för att enbart ha öppet för media och allmĂ€nheten ska hĂ€nvisas till livestreaming pĂ„ nĂ€tet. Förmodligen Ă€r det nĂ„got vi fĂ„r vĂ€nja oss vid de kommande Ă„ren


Inget ont som inte har nĂ„got gott med sig. Det kan man sĂ€ga om Volkswagens dieselskandal efter att en kanadensisk domstol dömt tyskarna till rekordböter pĂ„ 1,4 miljarder kronor. Men 90 procent av beloppet ska inte ska stanna i statens skattkista utan anvĂ€ndas till att förbĂ€ttra miljön. ”Pengarna ska landa pĂ„ grĂ€srotsnivĂ„ och komma hela samhĂ€llet tillgodo” berĂ€ttar Jonathan Wilkinson, minister för miljö och klimatförĂ€ndring i Kanada.

Den nuvarande presidenten i grannlandet USA har dĂ€remot en helt annan syn pĂ„ miljön och menar att klimatförĂ€ndringarna Ă€r ”fake news”. Donald Trump skĂ€mtar om klimathot, anstĂ€ller klimatförnekare och har rivit upp 99 miljölagar frĂ„n sitt ovala kontor i Vita Husets vĂ€stra flygel. Den tredje november avgörs det om republikanen fĂ„r tillbringa ytterligare fyra Ă„r pĂ„ den legendariska adressen 1600 Pennsylvania Avenue.

Carl-Ingemar Perstad, CNP:s USA-korrespondent / CNP AB