Allt började nÀr Ulf och Raija Heino trÀffades i BorÄs, i början av 1980-talet. Ulf jobbade i BorÄs bowlinghall och Raija spelade bowling. I slutet av 1980-talet, fick de möjlighet att köpa bowlinghallen i Fagersta, en hall med Ätta banor.
Till en början hade de svĂ„rt med den sĂ„ kallade brukssamhĂ€llesmentaliteten. Först efter ett Ă„r, nĂ€r Raija blev elitspelare i BK Jetz frĂ„n VĂ€sterĂ„s kĂ€nde hon sig accepterad. Ulf fick snabbt fart pĂ„ verksamheten med tĂ€vlingar och olika trĂ€ningslĂ€ger. Mycket hĂ€nde och han introducerade handikappbowlingen som âöppnade dörren för mĂ„ngaâ. Ungdomslagen trĂ€nades och han fick till och med fram en svensk mĂ€stare. Ulf var Ă€ven i Turkiet och trĂ€nade deras landslag. Samtidigt fick han trĂ€na Qatars ungdomslandslag.
â Ett kul minne var lönen, jag fick vĂ€lja mellan guld eller pengar, berĂ€ttar Ulf.

Efter sjutton Är i Fagersta blev de lockade av bowlingföretaget Brunswick att ta över deras hall i Kristinehamn. Eftersom sonen bor i Viskafors skulle det bli mycket nÀrmare att hÀlsa pÄ honom och barnbarnen. Det blev en snabb flytt. HöstsÀsongen skulle precis börja, och mycket skulle komma pÄ plats.
I Kristinehamn fanns en av Sveriges största korpturneringar och nu hade de sexton banor istÀllet för Ätta. De fick snabbt mÄnga nya vÀnner, och kom snabbt in i det sociala livet i Kristinehamn.
â Bowlingen och restaurangen fyllde vĂ„ra liv, frĂ„n cirka klockan 8 till 23 alla dagar i veckan, sĂ€ger Ulf. MĂ„ndag till onsdag var det Korpen, torsdag klubbtrĂ€ningar, fredag och lördag âMat och Bowlingâ för allmĂ€nheten, samt matcher dagtid under helgerna. FrĂ„n maj till augusti var det ganska lugnt i hallen. Lite ânöjesbowlareâ och en del trĂ€ningslĂ€ger.
â Hösten 2010 halkade jag i hallen och förstörde ryggen. Det blev början till slutet för bowlingen, jag kunde inte jobba mer, fortsĂ€tter Ulf.
Av Linnés som Àger fastigheten fick de fin hjÀlp att avveckla verksamheten. Ulf fick pensionera sig, efter sina fem Är i Kristinehamn.
Ă
r 2011 flyttade de ner till Viskafors. Men dÀr stannade de inte sÄ lÀnge.
Efter kort tid flyttade Ulf och Raija ner till Playa Del Inglés, pÄ prov.
â Vi visste ju inte om vi skulle trivas, sĂ€ger de bĂ„da och skrattar.
Ă
ret dĂ€rpĂ„ Ă„kte de hem och sĂ„lde det mesta, bilen och lĂ€genheten med mera. Sedan tog de sitt âpick och packâ och flyttade till Playa Del InglĂ©s för gott.
â HĂ€r Ă€r klimatet varmt och skönt hela Ă„ret om och gör gott Ă„t vĂ€rkande kroppar, sĂ€ger Raija. Vi trivs jĂ€ttebra och bor i en 2-rumslĂ€genhet med tillgĂ„ng till pooler och restaurang mitt i staden. Att det bor mĂ„nga andra finlandssvenskar i omrĂ„det gör inte saken sĂ€mre.
Text Leif Andersson. Foton privata
mnytt.se MĂ€klarnytt och Motornytt

