Klassisk kakelugn med modern teknik â direktverkande vedvĂ€rme med vĂ€rmelagring frĂ„n JP Walther.
BÀckmans stenhuggeri gör en nysatsning pÄ kakelugnar och kaminförsÀljning
Under 1990-talet var BÀckmans stenhuggeri i Karlstad en av landets största ÄterförsÀljare av kaminer och spisar i Sverige. I slutet av 1990-talet sÄldes verksamheten av. Men varje vecka efter det har det kommit kunder och frÄgat efter kaminer och tillbehör och för ett tag sedan togs beslutet att pÄ nytt ta upp försÀljningen.
Det var Ären 1986-1987 som BÀckmans stenhuggeri breddade verksamheten med att börja sÀlja kaminer och spisar. Det blev ett komplement till den vanliga verksamheten med byggnadssten, bÀnkskivor i stenmaterial och gravstenar. OmsÀttningen steg Är efter Är och sysselsatte som mest 12-13 anstÀllda. Det var rejÀl fart pÄ försÀljningen och nÀr det gick som bÀst togs beslutet att knoppa av kamindelen och sÀlja den till en spekulant.
Trots att det gÄtt lÄng tid sedan försÀljningen av kaminer upphörde har det inte trÀngt igenom ordentligt till kunderna.
â Varje vecka kommer det in kunder som frĂ„gar efter kaminer, skorstenar eller reservdelar till anlĂ€ggningar som de köpt tidigare, berĂ€ttar Bosse Kennerstad, vd pĂ„ BĂ€ckmans Stenhuggeri. DĂ€rför tog vi beslutet att smyga igĂ„ng lite försiktigt igen med kaminer och spisar.
Bosse Kennerstad, vd pÄ BÀckmans stenhuggeri framför en del av de olika kaminer som företaget sÀljer.
Bara pĂ„ nĂ„gra veckor har ryktet spridit sig och trots att man smygstartat, har tvĂ„ murare anstĂ€llts som i dagslĂ€get har fullt upp med att installera kaminer, renovera gamla murstockar och montera kakelugnar. Tidigare sĂ„lde BĂ€ckmans runt 700 kakelugnar och efter 20-25 Ă„r finns det nu behov av att renovera en stor del av dem. Ăven nu finns kakelugnarna i sortimentet hos BĂ€ckmans men idag har de modernare teknik. Ăldre kakelugnar fĂ„r eldas upp försiktigt och först efter nĂ„gra timmar sprider de en skön vĂ€rme. Dagens kakelugnar avger omedelbart strĂ„lningsvĂ€rme och vĂ€rmen i rökgaserna tas tillvara pĂ„ ett effektivt sĂ€tt vilket betyder att de vĂ€rmer bĂ„de snabbt och lĂ€nge och har en hög verkningsgrad.
Dagens braskaminer och kakelugnar finns i olika typer och storlekar och passar dĂ€rför Ă€ven i moderna villor. Liksom flera av de vanliga kaminerna kan de fĂ„s vattenmantlade och kan dĂ„ kopplas in pĂ„ husets befintliga vĂ€rmesystem. Ăven tappvarmvattnet kan vĂ€rmas frĂ„n anlĂ€ggningen. SĂ„dana system ska kompletteras med ett laddpaket och skulle strömmen gĂ„ klarar ett sĂ„dant reservsystem av att försörja cirkulationspumpen tills den ordinarie elen sĂ„ smĂ„ningom kommer tillbaka. PĂ„ det sĂ€ttet kan ett helt hus vĂ€rmas upp och doppet i badkaret Ă€r rĂ€ddat Ă€ven under stormiga höstdagar med elbrist i nĂ€tet.
â Det ligger i tiden att satsa pĂ„ en kamin eller kakelugn för att vĂ€rma huset helt eller delvis, sĂ€ger Bosse Kennerstad. MĂ„nga Ă€r beredda att tĂ€nka om idag. För runt 10 000 kronor fĂ„r man en bra kamin och sedan tillkommer kostnaden för skorstenen om man inte har det sedan tidigare. VĂ€ljer man istĂ€llet att satsa pĂ„ en kakelugn med vattenmantling handlar det om en investering runt 100 000 kr. De fabrikat som BĂ€ckmans tagit upp i sortimentet Ă€r danska MorsĂž, norska Dovre, Ăsterrikiska Lohberger och tyska Brunner.
Det Àr inte bara sjÀlva kaminen som BÀckmans kan hitta en lösning pÄ. Som det stenhuggeri man Àr finns ocksÄ ett stort utbud av allt frÄn marmor och skiffer till granit och kalksten som man kan ha bÄde framför som bakom eller under kaminen. Materialet kan skrÀddarsys efter förutsÀttningarna i rummet dÀr kaminen eller kakelugnen ska placeras. Den som vill ha tips pÄ hur det kan se ut i verkligheten med en kamin kan fÄ tips i utstÀllningen av olika kaminer, spisar och skorstenssystem som företaget har pÄ RÄdalsvÀgen i SkÄra utanför Karlstad.
av Björn Hallin
En lÀcker vedspis frÄn österrikiska företaget Lohberger som i designen mer liknar en modern elspis Àn en Àldre svart vedspis. Den kan fÄs med en glaskeramikhÀll och kombinerar modern laserteknik med traditionellt hantverk.
mnytt.se MĂ€klarnytt och Motornytt

