Jobbar för att höja kvalitet och produktivitet med hjälp av AI

De kommande åren kommer AI skapa allt större möjligheter och på Karlskoga Energi & Miljö har man inlett ett arbete för att se hur AI bäst kan användas i verksamheten. Bland anat ser man möjligheter till att kunna använda elnätet så effektivt som möjligt och få bättre förståelse för hur nöjda de kunder som ringer kundtjänst är med de svar de får.

– AI kommer vara till nytta för oss, vi har det redan och det ska användas där vi kan dra mest nytta av det, säger Åsa Fallqvist, AI- och digitaliseringschef på Karlskoga Energi & Miljö.

Att AI redan är och än mer kommer att bli en allt större del av såväl vardags- som arbetslivet är otvivelaktigt. På Karlskoga Energi & Miljö arbetar man aktivt med AI-frågor för att skapa nytta för verksamheten, och under året har man i kompetenshöjande syfte låtit alla anställda som vill prova ChatGPT. Man ser det som ett led i en demokratisering av AI där fler lär sig vad det är och vad man kan göra med det.

– 22 av de som provat har bett att få ha kvar sin företagsinloggning, så det är ett gäng som har hittat nytta med det i sin arbetsvardag, säger Åsa Fallqvist och fortsätter:

– Det är de som jobbar ute i verksamheten, om de förstår hur de kan jobba med AI kan de komma med idéer för hur det ska användas.

När det pratas om AI i vardagen avses oftast det som kallas generativ AI, det vill säga tjänster som just ChatGPT och liknande som kan skapa texter, bilder, videor eller musik. Åsa betonar dock att man framförallt kommer jobba med AI på djupet, på sätt som gör att man kan jobba mer effektivt.

– Mitt mål är att vi ska använda AI i produktionen för att höja kvalitet och produktivitet, inte för att göra roliga bilder, menar hon.

En del av det är det som kallas maskininlärning där man kan låta en AI söka efter mönster och avvikelser i data. Där arbetar man redan idag med att samla in data från el- och fjärrvärmemätare för att se om man med hjälp av AI kan hitta mönster i förbrukningen som kan bidra till att använda elnätet så effektivt som möjligt. Man håller också på att testa ett system där en AI kopplad till kundtjänst lyssnar på de samtal som kommer in från kunder för att analysera vilka frågor kunderna har. Det kan sedan användas för att exempelvis se vilka bitar man behöver bli bättre på att informera om eller förtydliga på hemsidan.

– Det känner också av kundnöjdheten under samtalet, skickar man ut en enkät får man oftast svar från de som är väldigt missnöjda eller väldigt nöjda, men det här fångar upp de i mitten också, säger Åsa och understryker att det givetvis är helt anonymiserat och att den data som sammanställs inte går att koppla till någon specifik kund.

Kemab har även gått in som partner i AI Sweden, ett nationellt center med uppdrag att accelerera användningen av AI till förmån för samhället. När de nyligen gjorde en AI-mognadsmätning, vilket kommer göras årligen, för att se hur man ligger till och var man behöver lyfta sig för att kunna lyckas med AI-projekt fick man höga poäng inom kategorier som kultur, ambition & vision och organisation.

– Det finns en entreprenörsanda här med mandat utdelat i verksamheten, man uppmuntras till att tänka nytt och större. Det gör att manegen är krattad för AI på ett annat sätt än om man är en toppstyrd organisation.

Framöver tror Åsa att den stora nyttan man kommer ha av AI är att kunna ta fram prognoser för hur man ska dimensionera och styra sina nät, och se behoven av fjärrvärme, el och vatten. En annan del hon lyfter fram är vad hon kallar prediktivt underhåll, det vill säga att man har en AI som kan ”lyssna” på exempelvis ett rör eller en motor och hör när det håller på att gå sönder.

– Då kommer vi kunna åtgärda skador och fel i förebyggande syfte.

Utvecklingen av AI, och kanske framförallt dess intåg i tillvaron, har gått fort och vi är ännu bara i början av utvecklingen. Vilka möjligheter AI kommer erbjuda om bara några år vet vi ännu inte. Att vi helt skulle överlåta allt ansvar och låta AI styra och fatta beslut tror hon dock dröjer. Istället lyfter hon fram begreppet kentaur som populariserats av författaren och ledamoten i AI-kommissionen Mathias Sundin och är ett sätt att benämna de som är skickliga på att använda AI-verktyg för att skapa bättre resultat än vad bara människan eller bara AI:n kunnat göra var för sig.

– När det gäller traditionell digitalisering har man alltid haft en tanke om vad man ska ha det till. AI kan göra saker vi inte ens är medvetna om, och jag tror det har överrumplat oss lite att det går så fort. Överrumplingseffekten kan minskas om vi lär oss, om det sker en demokratisering av AI, och att vi krokar arm med AI och blir kentaurer där människa och AI kompletterar varandra.

Text och foto: Nicklas Remmegård